Regeringens budgetpresentationer är numera en föga upphetsande tilldragelse. Allt i nyhetsväg brukar vara känt i förväg eftersom regeringen kontrollerat informationen genom att pytsa ut det den bit för bit i förväg. Tillvägagångssättet startade under regeringen Reinfeldt och övertogs av Socialdemokraterna när de var tillbaka i regeringsställning.
Idag styr regeringen helt publiceringen.
Med en regering som kan hålla tätt och som inte bryr sig om att undersöka effekterna av sina förslag med andra än tjänstemännen på departementen kan det hända att förslag i budgeten slår ner som en bomb när budgeten väl blir offentlig. Men det innebär också beslut vars effekter inte alltid är ordentligt undersökta.
Förslaget att höja punktskatten på spel i budgeten för nästa år var just en sådan bomb. Genomförs skattehöjningen på fyra procentenheter nästa år betyder det att svensk hästsport, allt annat lika, får mer än 200 miljoner mindre att röra sig med per år.
Det beror på att hästsporten helt finansieras av det överskott som spelbolaget ATG gör. Hästsporten får inga anslag via statsbudgeten som andra sporter. Det betyder att den höjda spelskatten slår direkt mot hästsporten. När ATG:s vinst minskar blir det mindre pengar till de aktiva inom trav- och galopp, till uppfödare och till de tre riksanläggningarna för hela hästsporten; Strömsholm, Flyinge och Wången, som finansieras via anslag från Svensk Travsport.
De andra spelbolagen är antingen statligt eller privat ägda. Statliga Svenska Spels vinst går in i statskassan och sedan delas anslag till idrotten ut via statsbudgeten. De privata spelbolagens vinst delas ut till aktieägarna.
En skattehöjning på drygt 200 miljoner per år riskerar att slå hårt mot hästsporten som redan är hårt prövad av de senaste årens prishöjningar på foder, bränsle, el, veterinärer och räntor. Totalt utgör hästnäringen 0,5 procent av BNP och sysselsätter 18┣500 om man räknar i heltider. Risken är uppenbar att ganska många hästföretag kommer att slås ut.
När beslutet om att omreglera spelmarknaden togs lovade regering och riksdag att hästsportens finansiering skulle garanteras. Det skulle betyda förbättringar för hästsporten. Det löftet upprepades sedan av den förra socialdemokratiska regeringen via spelminister Ardalan Shekarabi. Men det blev inget mer än tomma ord.
Nu vill den borgerliga regeringen och spelministern Niklas Wykman istället försämra villkoren och det utan att under beredningen ha brytt sig om någon som helst dialog med branschen. Det riskerar att leda till en nedåtgående spiral för hela hästsporten i Sverige.
Alla inser hur svårt det är att ändra en budget som förhandlats fram mellan de tre borgerliga regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Men regering och riksdag borde fundera på vad det skulle innebära för landsbygden om antalet hästar börjar minska i Sverige.
Ett sätt att undvika det skulle kunna vara att undanta spelet på hästar från skattehöjningen, eller kanske till och med slopa punktskatten helt för spel på hästar. En sådan lösning diskuterades inför spelomregleringen. Då skulle regering och riksdag uppfylla sitt löfte om att garantera hästsportens finansiering.
Ni som läst så här långt kanske förstår att jag är engagerad i frågan. Det stämmer. Jag föder upp och tränar travhästar och är ledamot av Svensk Travsports styrelse. Den här krönikan är alltså skriven i egen sak. Det behöver inte vara mindre viktigt för det.
