Jenny Ekenlie: Radikal eller förtryckt –oavsett så är det ojämställt

De som anser att barnen ska könssepareras i skolan, att föräldrar ska välja partner åt barnen, att flickor ska dölja håret och senare huden? Ett sådant samhälle kämpar jag för att barnen ska slippa växa upp i.

I Sverige ska alla kunna värna sin religiösa identitet och samtidigt känna delaktighet i det jämställda samhället. Så är det inte i praktiken.

Politiker och publik service förringar hoten från det odemokratiskt religiösa och kulturella. Det fjäskas och skickas skattefinansierade medel till föreningar som t ex anser att kvinnor ska gömmas under tyger.

Friheten att välja med eller utan slöja finns inte för alla, inte ens för barnen. Pålästa vet att ingenstans i koranen står att barnen ska gömmas för männens lystna blickar. Vi måste fråga oss varför föräldrarna döljer sina barn under slöjor.

Vilka sociala normer styr parallellt i samhället? Vilka barn riskerar könsstympning, tvångsäktenskap och hedersvåld?

Skolan bör vara befriad från slöjan. På samma sätt bör offentliga platser förbjuda klädnader som omöjliggör identifieringar.

Ingenstans står i koranen att kvinnan inte får visa annat än ögonen. Det är en extrem tolkning av senare tillkomna skrifter. Kvinnors ställning försvagas genom att gamla traditioner från tidigare stridande klansamhällen flyttar fram positionerna i Sverige.

Förr eller senare rasar luftslottet, eftersom medeltida traditioner inte är kompatibla med det moderna samhället. Kommer då Sverige slitas sönder av inre stridigheter likt länder flyktingar flytt ifrån de senaste åren?

Rättigheter och möjligheter måste villkoras med skyldigheter. Som minst vore att respektera svenska lagar och regler och att göra sig anställningsbar. Idag påtalar flera partier att rådande bidragssystem motverkar integrationen. Fördelaktiga flerbarnstillägg bör t ex omgående avskaffas för att hjälpa kvinnor att bryta isoleringen och segregationen. Flera sticker ut hakan och hävdar att utlandsfödda i högre utsträckning måste lära sig språket och komma i arbete. Så långt låter det rimligt. Hur ska det fungera för vissa grupper i praktiken?

Varför pratar vi inte om att tyget över kroppen blir ett fängelse i Sverige? Oavsett om kvinnan påstår att hon själv valt burka eller niqab så begränsas friheterna. Inom vilka yrken är hon anställningsbar? Vem vill bli undersökt av en läkare, betjänad i en klädaffär, lämna sitt barn till någon som knappt visar ögonen?

Hur ska de gömda bakom heltäckande tyger bidra till välfärdens varande för anhöriga i framtiden?

Har beslutsfattarna inte förstått att heltäckande religiösa klädnader har för avsikt att isolera kvinnan från omvärlden? Oavsett om de som rör sig under tygerna är radikala eller förtryckta så är det ojämställt när könet avgör dina fri- och rättigheter.

Politikerna måste stå enade mot religiöst maktmissbruk, där företrädesvis män anser sig äga mer rättigheter än kvinnan. Men även mot kvinnor som anser sig äga rätten att hota, förtrycka och skada andra som inte uppfyller de religiösa och kulturella normerna.

Ifrågasättande, villkorande och i vissa fall förbud mot det som strider mot sekulär demokrati är nödvändigt för att inte backa bandet till ett medeltida samhälle. Religiösa klädnader ska aldrig berättiga till särbehandlingar. Förespråkarna av sharialagar har inte accepterat den svenska konstitutionen och bör söka sig till andra länder som passar deras antidemokratiska värderingar.

Alla som kan måste kavla upp ärmarna för att Sverige även i fortsättningen ska kunna erbjuda trygghet och välfärd åt befolkningen.