Där har han tjänstgjort som lärare och rektor och han är än idag en kulturprofil i staden. Han spelar piano i Köpings storband och är ledamot i Köpings kulturnämnd.
För ganska precis fem år sedan besökte jag Örjan Lindvall i Köping. Han bjöd in mig för att inleda en diskussion med det socialdemokratiska seniornätverket. Det blev en fullträff med livliga diskussioner och jag och Örjan fick också gott om tid att tala om Finspång.
"Finspång går aldrig ur kroppen", sa Örjan. Och det stämmer. Han har järnkoll på det mesta som händer och som har hänt. Han prenumererar sedan lång tid tillbaka på Folkbladet. Tidningen kommer med posten. Och eftersom posten numera bara delas ut varannan dag så kan de Folkbladettidningar han får hem till sig ha några dagar på nacken. Men det stör honom inte. Han läser det mesta på folkbladet.se.
Intresset för politik har han sedan barnsben. Hans pappa och farbröderna Torild och Runo Lindvall var alla aktiva socialdemokrater med tunga förtroendeuppdrag.
För någon vecka sedan tag jag tåget upp till Köping igen för att hålla ett tredje möte med S-veteranerna. Den här gången sågs vi på ABF som håller till i det stora Folkets Hus som finns i Köping. Finspång och Köping har ungefär lika många innevånare och båda orterna präglas av stora industrier med tusentals arbetstillfällen. Köping är emellertid en gammal stad med 550 år på nacken. Finspång har också en anrik historia. Men någon "stad" har ju Finspång aldrig varit. I Köping finns flera stadsgator, många fina gamla hus och även om det är lite ödsligt i Ågångens galleria där Örjan och jag tog en dagens lunch så känns centrumkvarteren långt ifrån övergivna.
Jag berättade för Örjan om de senaste nyheterna om framtiden för Hotell De Geer. På vägen upp till Köping gjorde jag en intervju med David Lagerdahl på Lövudden Bostad AB som äger hotellet sedan tre år tillbaka.
Örjan Lindvall har många minnen från Hotell De Geer. Han har spelat i orkestrar sedan de tidiga ungdomsåren och det har blivit många framträdanden på hotellet. Finspång hade då det begav sig många brottare som var i Sverigetopp. Vid ett tillfälle då Finspång stod värd för de berömda "Fyrstadstävlingarnas" A-klass så var det stor bankett med dans på lördagskvällen. Festsalen nere på De Geer var fullsatt och somliga av brottarna var minst sagt påstrukna. Ganska tidigt på kvällen kastade en av bankettgästerna en stol på ett sällskap som satt vid ett bord. Fullt slagsmål utbröt och Örjan Lindvall och hans orkesterkamrater fick söka skydd för sig själva och sina instrument.
"Man undrar ju hur stämningen var på söndagsmorgonen när slagskämparna skulle brottas med varandra på mattan igen?", sa Örjan med ett underfundigt leende.
Under några somrar i mitten på 1960-talet arbetade Örjan som kvälls- och nattportier på De Geer. Det var oftast lugnt på nätterna; Örjan kunde sova i sängen bakom receptionen. En fredagsnatt ringde det på dörren. Utanför i ösregnet stod en genomblöt man med cykelväskor.
"Det var en arbetare från Norrköping som hade börjat sin cykelsemester samma kväll. Han hittade ingen camping i Finspång. När jag berättade vad ett rum kostade så frågade han mig om jag visste vad en arbetare hade i lön? Jag visste ju att det var lägre löner på industrin i Norrköping än i Finspång. Så jag chansade på att husfrun inte skulle upptäcka något när hon kom till jobbet vid halv åtta på morgonen och visade upp honom till ett rum där han kunde bo gratis", berättade Örjan.
En annan helgkväll kom artisten Gunnar Wiklund in på hotellet. Han skulle uppträda på Folkparken i Finspång klockan nio på kvällen och i Åtvidaberg vid elvatiden. Sedan skulle han åka tillbaka till Finspång och sova över på De Geer.
"Han frågade mig om jag kunde hålla ett öga på hans hund, en tax, under kvällen? Kanske ta en promenad med honom? Självklart kan jag det när det är du som frågar, svarade jag. Det var verkligen stort att stå och prata med en idol som Gunnar Wiklund", sa Örjan.
Örjan Lindvall är full av historier. Hans farbror Runo Lindvall dog vid 97 års ålder. Runo hade inga barn. Det ryktades om att han hade mycket pengar. När vi frågade om det där med pengarna var sant så svarade Runo att "om man aldrig har gått på Systembolaget, aldrig rökt eller snusat och aldrig spelat på trav, Lotto eller stryktips eller köpt trisslotter--- då blir även en metallarbetare miljonär under en livstid", svarade Runo Lindvall. Så sant som det är sagt.