En gång tog han hand om alla mina tårar och all min oro. När jag kände mig ensam i världen kröp han upp i min famn. Barn behöver trygghet i sin vardagsvärld vilket troligen även gäller vuxna men just nallen förväntas vi växa ifrån. Ju äldre vi blir ju större blir vår vardagsvärld och trygghet kommer till del att handla om någon sorts förståelse av världen. För att förstå världen behöver vi ibland hjälp och perspektiv. Vi behöver ta del av forskning, kultur och journalistik.
Idag vill jag göra något extra av mitt tidningshämtande. Häromdagen informerades om nedläggning av Folkbladet och jag går långsamt till brevlådan. Jag vet att många anser papperstidningar som något passerat men Folkbladet har varit morgonkamrat alltsedan jag flyttade till Norrköping i slutet av 70-talet. I Folkbladet har jag kunnat läsa om mina barns handbollsmatcher, om skola, fritidsgård och förskolor i min närhet. Folkbladet var en egen röst bland många röster. Jag går med långsamma steg i höstmörkret mot brevlådan. ”Skulle bara hämta tidningen”, mumlar jag när jag kommer tillbaka till sängen och Nallen ser insiktsfullt på mig.
Man måste hänga med, allt förändras och somligt gammalt måste lämnas därhän. Jag vill nog ändå påstå att jag tålmodigt accepterat allehanda förändringar och rent av omfamnat en del av allt det som förändrats över tid. Sedan är det ju också sant att utveckling inte bara ska accepteras eller omfamnas. Den ska påverkas och möjligheten att påverka är en förutsättning för ett gott samhälle. Alla ska kunna påverka oberoende av ålder eller ställning!
Vem är det som bestämmer när inte alla bestämmer? Jag läser om hur Sverige rasat i det globala jämlikhetsindexet ”Commitment to Reducing Inequality Index” (CRII) som tas fram av Oxfam i samarbete med Development Finance International. Rankingen utgår från tre områden: skattepolitik, investeringar i välfärd och arbetstagares rättigheter. Enligt Oxfam är det framför allt Sveriges skattepolitik, där de allra rikaste fått flera skattelättnader medan de som lever i störst utsatthet inte fått det stöd de behöver, som bidragit till ökad ojämlikhet. En annan anledning till raset är minskade resurser till välfärden inklusive vår och skola. Vem har bestämt denna utveckling? Det behövs många röster när beslut ska fattas om besluten ska bli bra. Lönsamhet är en otillräcklig måttstock som riskerar att dölja mer komplexa samband. Nog finns det en sorts lönsamhet i trygghet och lycka bland såväl små som något större medborgare!?
Nu får jag för mig att Nallen undrar om även han är en medborgare? ”Hm” muttrar jag (man kan inte prata med nallar och framför allt inte låta någon veta att man gör det) ”du var hur som helst en lönsam investering, utan dig hade jag varit en mer trasig människa” viskar jag och lämnar sovrummet.
Min fru har köpt blommor som står där på bordet och lyser i höstmörkret. Är dom lönsamma? Min dotter tar bilen och åker till alla fotbollsmatcher sonen spelar, är det lönsamt? Är kultur lönsam? Högre bemanning på förskolor och i skolor är väl inte lönsamt? Som du kanske anar är jag bekymrad över den där måttstocken ”lönsamhet”. Nog förstår jag om du tycker att jag borde vara mer bekymrad över mina nallesamtal men det där är ju min hemlighet.
Som barn upplevde man världen som ofattbar och i lekskolan fick vi sjunga: ”Världen är så stor, så stor, Lasse, Lasse liten! Större än du nånsin tror, Lasse, Lasse liten!” Tonsatt av Alice Tegner efter en dikt av Zacharias Topelius. Som tonåring fick jag tillgång till ett nytt perspektiv med sången Rocksamba av Mikael Wiehe och Björn Afzelius.
”Dom säger: "Lasse är så litenoch hela världen är så stor
Så det bästa, han kan göra är att stanna där han bor"
Och att allt är så komplicerat att man ska akta sej för att tro
Att man kan fatta det eller begripa det.
Men vi har sagorna på vår sida just för det att vi är små
Och får man lite hjälp att tyda texten så blir den lättare att förstå
Och vi har Mästerkattens stövlar gömda i vår garderob
Ifall vi behöver dom”
Nu kan det ju vara så att du inte läst sagan om mästerkatten eller inte minns den. Nåväl dom där stövlarna gjorde otroliga saker möjliga. Dags att rota fram dom tycks det mig! Världen är galen, konflikter löses med våld och lönsamhet har ersatt värden och solidaritet. Många röster behövs och perspektiv behöver prövas!
Kanske finns även någon bortglömd garderob på NTM media?