Det här med att det finns ett nytt hörn därborta är nog en bra början på den här texten om en behagligt märklig man som föddes in i en orienterande och längdskidåkande familj i Krokek i början av 1960-talet. Och som har varit utomhus större delen av tiden sedan dess. Det var kallt och friskt ute och varmt inne den här tidiga eftermiddagen för någon vecka sedan där vi drack kaffe i plåtmuggar och talade om vad som kan finnas runt nästa hörn. Och om vad som hänt vid de hörn som redan passerats. Och om behovet av att ständigt och livslångt vara beredd att repetera och nöta in och på djupet ta till sig insikterna som förvärvats vid varje rundat hörn.
Johan Skullman är en "expert inom överlevnad." Det omdömet är ett direkt citat från hemsidan för Garphyttan Originals kläder; ett bolag som Skullman bildade tillsammans med några andra "utomhusveteraner" för ett par år sedan. Det där med överlevnadsexperteriet är inget som Johan Skullman ivrigt framhåller verbalt. Det behövs helt enkelt inte. Han utstrålar fysisk och psykisk överlevnad. Efter mer än trettio år i det militära, varv huvuddelen av tiden i spanings- och underrättelsetjänst som fört honom ut i världens alla terränger och miljöer så känner han en stor tacksamhet för allt som han har fått vara med om och för allt som har fått lära sig om livet och om sig själv.
– Jag var stark och frisk och hängde mig kvar i några extra år efter det att sådana som jag normalt "pensioneras". Jag trivdes mycket bra med det jobb jag hade och det liv jag levde. Var och en av oss på min avdelning fick möjlighet att utveckla specialistkompetenser på de områden som låg oss närmast. Jag hade förmånen att inte minst få utvecklas inom områden som arbetsfysiologi, funktionell design och textil materialteknik för de kläder och övrig utrustning som påkännande militära uppdrag krävde. Jag fick också möjlighet att agera som instruktör i specialistutbildningar som till exempel inom överlevnadtjänst och olika fallriskmiljöer i bergen, stadsmiljön, till sjöss och från flygande plattformar, berättade Johan Skullman.
Johan gjorde 15 månaders värnplikt som kompanibefälselev. Han var inställd på att efter militärtjänsten lägga fem år på universitetsstudier i teknisk fysik. Men så blev det inte. Johan Skullman fann sig mycket väl tillrätta i ett militärt system som också snabbt såg till att upptäcka hans kvaliteter och potential.
– I min familj var man utomhus och man lärde sig att orientera och att öva sig i den lustfyllda konsten att ta ut sig utan att tappa kontrollen, sa Johan Skullman.
Han stannade som sagt kvar i det militära. Ju mer senior som han blev så breddades hans kompetenser och desto mer ökade oinsikterna om de mest grundläggande förutsättningarna och färdigheterna för att hantera eller allra helst förebygga brist- och nödsituationer överlevnad.
– Vi behöver syre, föda och vätska för att leva och må bra. Utan syre är vi utslagna inom tre minuter, utan vätska inom säg tre dagar och utan föda inom ungefär tre veckor. Så ser det ut. Den som tycker om att vara ute på ett säkert sätt i allmän mening och den som likt mig har förmånen att arbeta som instruktör i olika utomhusaktiviteter har att förhålla sig till dessa tre förutsättningar för överlevnad. Det finns också starka skäl att öva upp sig själv och andra i överlevandets tre grundläggande färdigheter, sa Johan Skullman. (Mer om dessa färdigheter i morgondagens krönika.)
Det är ungefär sexton minuters bilkörning mellan centrala Finspång och Flasbjörke Södergård där Johan Skullman tillsammans med familjen, händiga vänner och dedikerade hantverkare under de senaste åren byggt upp ett fantastiskt basläger för utbildning och träning i utelivets alla former samt för personliga och kollektiva rundande av hörn. Trots det korta avståndet och trots de tämligen goda väganvisningarna på nätet så lyckades jag förirra mig och köra fel. Vis av liknande erfarenheter så var jag ute i god tid. Men det hjälpte inte. På vår utsatta mötestid fick jag ringa Johan och säga att jag inte riktigt hittade hem till honom.
– Du är på Flasbjörke Mellangård. Kör ut på vägen och kör tillbaka mot Lotorp och sväng höger precis före 70-skylten så möter jag dig, sa Johan Skullman. Och det gjorde han. Och jag gjorde en slät överlevnadsfigur.
Fortsättning i Folkbladet i morgon