Vid tillfällen har det varit stängt för allmänheten på grund av rasrisk. Nu har ju inte PISA rapporten om skolan något med tornet att göra men jag upplever någon sorts symbolik. Jag har under så många år plågats av populistiska lösningar gällande skolan. Tyvärr anser sig många veta bättre än pedagogen, rektorn eller professorn vilket i sig är ett oroande tecken på bristande bildning.
PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA står för Programme for International Student Assessment . PISA 2022 visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse, men däremot inte i naturvetenskap jämfört med PISA 2018. Rapporten leder till panikartade utrop gällande skolans misslyckande och som vanligt vet många politiker precis vad som är fel. Att det finns experter som kanske vet bättre tycks vara lätt att bortse från. Tornet lutar!
Trots en försämring av de svenska resultaten ligger Sverige fortsatt över genomsnitten i OECD i alla tre ämnesområden. Detta beror till stor del på att flertalet OECD-länder också försämrat sina resultat i matematik och läsförståelse. Resultaten visar INTE att elever inte kan läsa och räkna! Det kanske kan vara av intresse att veta vad PISA mäter. De kunskaper och förmågor som PISA mäter är
- förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem
- förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap
- förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang
- kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
- engagemang och motivation att lära sig ämnena.
Pandemin har såklart påverkat resultaten men man kan också se stora skillnader mellan starka och svaga elever. Skolan lyckas alltså inte fullt ut med sitt kompensatoriska uppdrag. Att tidigt ge elever det stöd de behöver är såklart avgörande och att ge detta stöd även om det kostar pengar. Det där med stöd är ju dessutom en rättighet för varje elev men om fokus för varje skola är att hålla en minskande budget blir det svårt. Elever med något sämre skolsjälvförtroende upplever ofta matematik som något som har med intelligens att göra vilket riskerar att skapa ängslan inför ämnet. Elevers resultat mäts hela tiden och riskerar att bli en spiral av misslyckanden. Den som kommer efter får ofta inte den hjälp som behövs för att komma ifatt. Skolor saknar resurser för sitt kompensatoriska uppdrag.
Ja tornet lutar. Utanförskap tar sig olika uttryck. Det kan handla om att inte nå gymnasiekompetens, kriminalitet, fattigdom och avsaknad av framtidstro. Det är inte fler timmar för alla det handlar om utan åt var och en efter behov. Vi vet ju, vi vuxna, att föreställningar om vad vi är dåliga på ofta fastnar i oss. För barn är det mycket svårt att inte lägga skulden på sig själva när skolan inte fungerar. Alla kloka politiker kommer nu att lyssna på lärare och rektorer som ofta vet precis vad som behövs. Kloka politiker kommer att satsa på en god fritid för alla barn, väl fungerande fritidsgårdar, kultur och föreningsliv som når alla barn. Det är hela barnets liv som sedan kommer att lägga grund för barnets skolsjälvförtroende. Det är i samspel med andra vi lär oss språk och förmåga att resonera men framför allt vårt värde.
Bäst resultat i PISA undersökningen hade t.ex. Japan och Sydkorea. I Japan är det mycket vanligt med privatundervisning som komplement till skolan vilket såklart är en mycket dyr lösning för dom som har råd och ingen lösning alls för fattiga.
Ett område vi tydligen inte lyckas så väl med handlar om matematiska resonemang. Det är något annat än att ”inte kunna räkna”. Vi lite, ja eller rätt mycket äldre, vet inte mycket om sådana resonemang. ”Du har fem äpplen och äter två, hur många äpplen har du kvar?” Jag försöker ibland föra små resonemang om varför osten blivit tre kronor dyrare bara under natten eller hur det kommer sig att elpriserna går upp och ner. Nått fel gör jag när jag tänker för jag lyckas sällan förstå.
Som jag förstår det vet man varför lutande tornet i Pisa lutar. Tornet får stå kvar och turister kan stå där och fundera på hur det kommer sig men experterna vet.