Mats Annerfeldt (S) har en tilltalande ledarstil som Àr danad och formad inom den tillverkande exportindustrins mÄlinriktning och samarbetskultur.
Följer man debatten och kollar pÄ siffrorna sÄ framstÄr det tydligt att underskotten beror pÄ för höga utgifter och för lÄga inkomster. Vilket vÀl inte förvÄnar nÄgon. Det Àr sÄ det brukar vara.
Fokus i debatten om underskotten Àr att sÀnka utgifterna. Vilket ocksÄ Àr som det brukar vara. Följaktligen diskuterar kommunstyrelsens ordförande Mats Annerfeldt (S) med M-politikerna P-O Strandberg och Inge Jacobsson om besparingar. (Folkbladet 10/2)
Besparingar Àr förstÄs inte lÀtt. Men det Àr mer konkret. StÀnger man gymnasiet och ett par förskolor sÄ sparar man si och sÄ mÄnga miljoner. Att öka inkomsterna Àr mer osÀkert. Framförallt tar det tid. (Om man nu inte hoppas pÄ höjda statsbidrag förstÄs; sÄdana kan plötsligt dyka upp. SÀrskilt i nÀrheten av ett stundande val?)
Att öka inkomsterna mer strukturellt handlar om att vÀxa. Bli fler innevÄnare som genererar mer skatteintÀkter Àn utgifter. HÀr har FinspÄng tvÄ problem. Dels har FinspÄngsborna sammantagen en lÄg skattekraft. Man ligger pÄ endast 91, 2 procent av rikets medelskattekraft. Med tanke pÄ hur industrin - med mÄnga vÀlbetalda jobb - dominerar arbetsmarknaden i FinspÄng sÄ borde FinspÄng ligga högre Àn sÄ i skatteligan. Men ett par tusen av de med goda löner betalar skatt i Norrköping, Linköping och andra kommuner; eftersom de pendlar in till sina arbetsplatser.
Befolkningen stÄr och stampar i antal. Jag citerar nÄgra rader ur de senaste budgetdokumenten i kommunen: "à r 2024 Àr prognosen 21 944 invÄnare, vilket innebÀr en minskning av antal invÄnare med 59 personer jÀmfört med budget 2023. FrÄn Är 2024 och kommande Är Àr befolkningsprognosen nÀstan oförÀndrad."
FinspÄngs kommun har haft goda ambitioner att försöka vÀxa. I maj 2017 fattade kommunfullmÀktige beslut om en vision om 30 000 innevÄnare 2035. Visionen bör ses som ett tecken pÄ att FinspÄng verkligen vill vÀxa. Och att denna vilja att vÀxa verkligen genomsyrar kommunens arbete pÄ vÀxandets mest vitala omrÄden. HÀr kan man kanske med viss grund stÀlla sig frÄgan om FinspÄng verkligen har visat/visar att man vill vÀxa?
Nyligen satt jag en kvÀll med en erfaren FinspÄngare som Àr vÀl bevandrad sÄvÀl nÀr det kommer till affÀrer som politik och samhÀllsliv i det stora hela. Och som sett sig omkring pÄ olika arbetsplatser i Sverige.
Den hĂ€r personen ifrĂ„gasatte om kommunens arbete med sin vision varit tillrĂ€ckligt kunskapsrik och fokuserad. Har man satt upp uppföljningsbara delmĂ„l som till exempel att under tre Ă„r sikta pĂ„ att 100 personer av dem som idag pendlar in till vĂ€lavlönade arbeten i industrin istĂ€llet skulle vĂ€lja att flytta in till FinspĂ„ng och bosĂ€tta sig hĂ€r med sina familjer? För att ett sĂ„dant arbete ska bli framgĂ„ngsrikt krĂ€vs kunskaper om vad som personer i mĂ„lgruppen tycker Ă€r viktigaste. Var vill de bo? PĂ„ landet i sjönĂ€ra natur? I bostadsrĂ€tt med centrala lĂ€gen? I en villa eller radhus i etablerade omrĂ„den? Vad vill de ha? Ăr en grundskola i toppklass viktigast? Ăr enkelt tillgĂ€nglig handel och service viktigaste? Eller Ă€r det andra livs- och samhĂ€llsomrĂ„den som de sĂ€tter högst?
Med sÄdana kunskaper pÄ plats kan arbetet för ökad arbetsinflyttning bedrivas mer inriktat och professionellt. Faktaunderlaget ska vara styrande för vad kommunen gör pÄ de tvÄ, tre av de omrÄden som möjliga inflyttare rankar högst. Och med styrande menas verkligen styrande; betonade min samtalspartner.
Per-Olov Strandberg har en bakgrund som personaldirektör i Norrköpings kommun. Nu Àr han aktiv som moderat kommunpolitiker i FinspÄng. Hans erfarenheter Àr en förstÀrkning av politiken i FinspÄng.
Exempelvis: Ăr det villatomter pĂ„ platser dĂ€r kommunen inte Ă€r markĂ€gare - vilket Ă€r det vanligaste i FinspĂ„ng - sĂ„ behöver kommunen göra allt som Ă€r ekonomiskt möjligt och lagligt för att komma över marken. Kanske kunde man ha förhandlat med Holmen som Ă€ger en hel del mark i trakten. Holmen vill bygga vindkraft pĂ„ en del av sin mark i FinspĂ„ngs kommun. FinspĂ„ngs kommun har sagt nej. I en förhandling kunde man kanske kommit fram till ett annat resultat som hade gynnat bĂ„da parter? Förhandling Ă€r en av demokratins och framstegens viktigaste motorer. Ett annat exempel: Ăr det en tiptopgrundskola som framförallt efterfrĂ„gas dĂ€r trygghet och kunskap stĂ„r i centrum - ja dĂ„ fĂ„r kommunen se till att fixa det pĂ„ bĂ€sta tillgĂ€ngliga sĂ€tt. Kanske förhandla med Curt Nicolingymnasiet om att starta en grundskola "mitt i byn"? Kanske förhandla med nĂ„gon av allra bĂ€sta utbildningsföretagen om att etablera en grundskola i FinspĂ„ng? Besparingar behövs förstĂ„s. SĂ„ Ă€r det. Men framförallt behövs en dedikerad vilja att vĂ€xa pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.