Det finns alltid vissa skillnader generationer emellan. Hur många gånger har inte en tonårsförälder fått höra att de “inte begriper någonting” av sina tonårsbarn? Men frågan är om inte gapet mellan generationerna idag är större än någonsin tidigare. Tack vare en allt mer accelererande teknikutveckling som direkt välkomnas av den yngre generationen men som långsamt eller aldrig tas upp av den äldre generationen blir generationsskillnaderna väldigt tydliga. Jag läste på sociala medier att Avicii nyligen blev frimärke. Någon var snabb och påpekade att “alla över 30 direkt ställde sig frågan – Vem är Avicii? (En svensk artist). Alla under 30 ställde sig frågan – Vad är ett frimärke? (ett sorts klistermärke som man satte på brev innan e-posten uppfanns).
Detta är ett lysande exempel på vad jag menar. Detta är en del av utvecklingen och går inte att stoppa men vad kommer det att innebära i framtiden?
Förr i tiden, på 1900-talet, samlades människor i olika sammanhang för att umgås, idrotta eller utbyta erfarenheter och lära känna nya människor. Idag har föreningslivet allt svårare att attrahera den yngre generationen.
De riktigt unga idag får ju allt mindre anledning att faktiskt träffas IRL (på riktigt). Det positiva med detta är ju att det eviga mantrat som alla ungdomsgenerationer har använt som ursäkt för att de inte har något att göra – “Vi har ingen lokal”, nu troligen är löst. Ungdomarna idag behöver ingen lokal – de har ju internet där de hänger i stället. Nackdelen med detta är ju att de faktiskt inte tränas i sociala sammanhang. För att få ett jobb eller skaffa sig en flick/pojkvän krävs det ju en viss social kompetens som inte går att bygga upp på nätet.
Vad får detta för konsekvenser i framtiden? Kommer det komma ett nytt ämne i grundskolan som handlar om att umgås IRL? Kommer mötesplatser som skapades med syftet att träffa andra människor och som funnits i flera hundra ar att försvinna? Kommer ideella idrottsföreningar att kunna finnas kvar? Kommer vi att resa “på riktigt” i framtiden eller gör vi det bara on-line? Om någon gör något bra, kommer vi fortfarande att applådera, eller ska gilla-knappen ta över helt? Frågor som jag givetvis inte har några bra svar på men som tal att tänkas på. Dessa spörsmål fick mig att formulera den något provocerande rubriken ovan. Varför träffas på riktigt när det går att umgås via mobilen? Eller vad säger du, ska vi “go wild and crazy” o ses IRL?
Jag säger inte att det var bättre förr, jag säger bara att det var annorlunda.