Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Betyg ska inte vara ett mÄtt pÄ mÀnniskovÀrde

Det blir ljust dÀr jag sitter med morgonkaffet, som om en Àngel klivit in i rummet blir det ljust och lite varmt.

"Att lÀsa svenska i 9 Är borde ge minst godkÀnt", skirver krönikör Stephan Andersson som jobbar som barn- och elevombud i Norrköpings kommun.

"Att lÀsa svenska i 9 Är borde ge minst godkÀnt", skirver krönikör Stephan Andersson som jobbar som barn- och elevombud i Norrköpings kommun.

Foto: Kallestad, Gorm

Krönika2022-02-21 12:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Nu Ă€r det vĂ€l inte frĂ„ga om nĂ„got mirakel, solen gĂ„r upp allt tidigare och just denna dag finns inga moln som kan skymma. ”Ett mirakel (franska: miracle, frĂ„n latinets miraculum) Ă€r en ovĂ€ntad och uppseendevĂ€ckande hĂ€ndelse som inte kan förklaras med enbart naturliga processer”, kan jag lĂ€sa. Betyder detta att ju mindre kunnig en Ă€r gĂ€llande ”naturliga processer” ju fler mirakel kommer en tycka sig uppleva? Koltrasten utanför torde dĂ„ uppleva sĂ„ mĂ„nga mirakel att hen rent av blivit sĂ„ van vid mirakel att mirakelupplevelser Ă€r ett naturligt tillstĂ„nd. Hen ser hur som helst nöjd ut pĂ„ sin gren.

I samband med OS pratas det förhoppningar om mirakel. Lite slarvigt dĂ„, möjligen, med tanke pĂ„ all den trĂ€ning som varje deltagare lagt ner och alla analyser som gjorts för bĂ€sta möjliga förberedelse. Men ibland Ă€r samband och förklaringar sĂ„ svĂ„ra och otillgĂ€ngliga att Ă€ven förklarliga företeelser kommer att ses som just mirakel. PĂ„ samma sĂ€tt kan misslyckanden vara svĂ„ra och komplexa att förklara vilket gör att enkla förklaringar kan fĂ„ spridning. ”Val av fel handskar orsakade dĂ„ligt resultat för skidĂ„kare”, lĂ€ser jag i tidningen.

Nu Àr det valÄr och snart kommer elevers skolresultat i fokus igen. Det kan man vara rÀtt sÀker pÄ. Alla vill förklara varför resultaten Àr sÄ dÄliga och alla vet hur resultaten ska förbÀttras. Komplexa förklaringar och samband kommer att fÄ stÄ tillbaka för enkla slagkraftiga förklaringar. Harmoniska barn som finner glÀdje i skolsamvaron och lÀmnar skolan med en livslÄng lust att lÀra kommer nÀstan ingen att tala om. I vÀrsta fall anses inte detta heller vara avsikten med barns skolgÄng. Dom ska lÀra saker som nÄgon bestÀmt Àr viktiga att kunna. NÀr alla ska kunna samma saker vÀldigt bra och dessutom lÀra sig pÄ samma sÀtt och pÄ samma tid kommer en del barn att misslyckas - för att vi mÀnniskor Àr olika helt enkelt. Allt annat vore - ett mirakel!

Det finns barn som efter 9 Ă„rs skolgĂ„ng lĂ€mnar skolan med flera F (icke godkĂ€nt) Inget betyg alls! Efter den upplevelsen Ă€r sjĂ€lvförtroendet inte pĂ„ topp direkt och barn lĂ€gger ofta skuld pĂ„ sig sjĂ€lva. MĂ„nga Ă€r de förĂ€ldrar som hört sina barn sĂ€ga ”det Ă€r nĂ„t fel pĂ„ mig” och Ă€n vĂ€rre ”jag borde inte leva”. Det finns inte ord för hur det kĂ€nns för Ă€lskande förĂ€ldrar att höra sĂ„nt. Att lĂ€sa svenska i 9 Ă„r borde vĂ€l rimligen ge minst godkĂ€nt. MĂ„nga av de barn som har svĂ„rt att komma till sin rĂ€tt i skolan Ă€r sĂ„ slitna efter skoldagarna att de inte orkar trĂ€ffa vĂ€nner eller ta del av fritidsaktiviteter. Det Ă€r sĂ„klart oerhört tröttsamt att dagligen misslyckas. Även om lösningen pĂ„ detta inte Ă€r lĂ€tt Ă€r det vĂ€l investerad tankemöda att söka en förĂ€ndring. Betyg kan inte fĂ„ vara ett mĂ„tt pĂ„ mĂ€nniskovĂ€rde. Nog finns det förmĂ„gor av vĂ€rde som inte kan mĂ€tas med betyg eller IQ!

Att ta hand om mÀnniskor Àr ett kollektivt projekt. Att bereda vÀg för alla vÀxande barn och ta hand om dom som fÄr svÄrt pÄ vÀgen Àr nÄgot vi behöver göra ihop. Om just det anses som viktigt Àr det ocksÄ möjligt. Sedan finns det dom som anser att var och en fÄr sköta sitt och vara sin egen lyckas smed, som anser sÄ under egna lyckosamma perioder i livet. Nog vore det ett mirakel om samhÀllet kunde ordnas sÄ att alla fÄr möjlighet att blomma om Àn aldrig sÄ blygsamt. Ett mirakel Àven om det skulle bestÄ av naturligt mÀnskliga processer grundade pÄ en förestÀllning om allas lika vÀrde.

Jag fyller pĂ„ min kaffekopp, jag har gott om tid. Jag vet att jag Ă€r en lĂ„ngsam person sĂ„ jag har gĂ„tt upp riktigt tidigt för att slippa stressa dessa dagens första timmar. Just denna morgon började jag med att tĂ€nda ljus för en saknad. NĂ„gon som alldeles för tidigt lĂ€mnat oss. En del av oss fĂ„r tillfĂ€lle att blomma ut och kanske stundtals vara vĂ„rt bĂ€sta jag för andra blir det aldrig sĂ„. Den jag Ă€gnar en stund av eftertanke och saknad fick aldrig riktigt blomma och frĂ„gan om varför det blev som det blev har inget enkelt svar. NĂ€r nĂ„gon vi Ă€lskar inte fĂ„r möjlighet att bli den hen kunnat bli gör det ont men vi fortsĂ€tter att hoppas. Tills det inte lĂ€ngre Ă€r möjligt att hoppas. Det var dĂ„ nĂ€r jag satt dĂ€r i ljussken och eftertanke som dagsljus liksom plötsligt fyllde rummet. Som om en Ă€ngel klivit in. En tanke eller möjligen mer en kĂ€nsla vĂ€rmer mig med en bild av hur allt finns kvar, i oss för alltid, pĂ„ ont och pĂ„ gott. 

 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om