Ökad trygghet för de äldre
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi delar PRO i Östergötlands krav om det självklara i att beslutsfattare skall ta reda på vad det får för konsekvenser för de som har det svårt i samhället innan beslut fattas. Jag kan berätta att i de senaste årens budget- och vårpropositioner finns det just av det skälet en fördelningspolitisk redogörelse som bilaga. Där vi följer upp både tidigare beslut och nya förslag och deras inverkan på olika grupper.
1990-talet innebar stora prövningar för många grupper i vårt samhälle. Det gäller även för pensionärer och då framförallt de ekonomiskt mest utsatta i pensionärskollektivet. Det gäller även barnen och deras familjer, främst barn till ensamstående och barn med många syskon. Den socialdemokratiska regeringens ambition under 1990-talet var att försöka sanera statens budget samtidigt som välfärden säkrades för de mest utsatta grupperna i samhället.
<b>Stark ekonomi</b>
I dag står svensk ekonomi starkare än någon gång under de senaste tio åren. Trots en internationell nedgång sjunker arbetslösheten i Sverige och antalet jobb fortsätter att öka. Även om tillväxten dämpas något ligger den på en historiskt god nivå. Detta har gett regeringen möjlighet att återigen satsa på vissa angelägna områden för att förbättra välfärden i vårt land.
De sämst ställda pensionärerna har i år fått höjda bostadstillägg. De ca 500 000 pensionärer som har bostadstillägg har därmed fått mellan 90 och 540 kronor mer i plånboken per månad. Samtidigt har de ca 10 000 pensionärer som är berättigade till särskilt bostadstillägg fått en förbättring på upp till 700 kronor per månad. Regeringen föreslår nu ytterligare förbättringar i bostadstillägget från 2002 genom en höjning av ersättningsnivån till 91 procent (från dagens 90), vilket innebär en ökning på i genomsnitt ca 400 kronor per år och som mest med 540 kronor per år.
<b>Kompensation</b>
Som kompensation för höjda energiskatter har det allmänna grundavdraget höjts med 1 200 kronor. Det kommer alla pensionärer som betalar skatt till del. Samtidigt höjs det särskilda grundavdraget för pensionärer, det innebär att lite mer utöver grundpensionen är "skattefri".
I höstas lade regeringen förslag om ökat stöd till tandvården på 100 miljoner i år, 200 miljoner nästa år och 300 miljoner för 2003. I vårpropositionen avsätter regeringen nu ytterligare 200 miljoner kronor per år 2002-2004. Regeringens utgångspunkt är att minska kostnaderna för patienten och att äldre ska prioriteras.
<b>Stor vårdsatsning</b>
I vårpropositionen föreslås också en stor satsning på att korta väntetiderna i vården.
Staten och landstingen är överens om att skjuta till resurser i syfte att förbättra tillgängligheten till behandlingar. Under perioden 2002-2004 får landstingen därför ett resurstillskott på 3 750 miljoner kronor av staten.
För många som behöver äldre- eller handikappomsorg har allt högre avgifter inneburit en stor ekonomisk belastning. Vilken ekonomisk situation man som vård- och omsorgstagare får beror i dag mycket på i vilken del av landet man råkar bo i. Vi tycker att det är orättvist och anser att det behövs regler för hur mycket pengar den enskilde ska ha rätt att ha kvar när avgifterna är betalda. Regeringen föreslår därför att ett s k förbehållsbelopp införs från och med nästa år, pengar för det har avsatts i vårbudgeten.
Från 2002 kommer ATP att indexeras i förhållande till inkomstutvecklingen för de förvärvsaktiva i stället för som i dag endast till prisutvecklingen. Det innebär att pensionärer med ATP- utöver en uppräkning för prishöjningar- kan räkna med en liten real förbättring av sina pensioner nästa år.
Till sist: kampen mot orättvisor och klyftor som fortfarande skiljer människor åt i vårt land måste fortsätta. Vi fortsätter på reformvägen för att minska de ekonomiska klyftorna.