"Jag är rädd och förbannad"
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Rädd för att den här sjuka mannen ska hoppa på mig när jag går hem på helgerna. Rädd för vad han kan ta sig till. Rädd för att det slår så mycket slint för honom att han inte nöjer sig med att ´bara´ våldta den här gången.
Men jag är också förbannad. Jag förstår inte hur någon kan göra så här mot människor! Den här vidrige mannen är sjuk, så sjuk så det inte går att beskrivas med ord. Dessutom har han ingen som helst respekt för kvinnor.
Jag är också förbannad på det här samhället. Ska jag som tjej behöva vara rädd när jag är ute? Ska jag behöva bylta på mig massor med kläder för att någon sjuk individ inte ska to att jag är ´villig´?
Ska det gå så långt att jag ska behöva sitta inne om kvällarna för att känna mig säker?
Nej! Jag ska kunna gå klädd hur jag vill, var jag vill och när jag vill utan att behöva bli våldtagen!
Nu är det inte så, och vad gör jag om han kommer?
Tänk om ingen hör mig?
Ska jag använda min överfalls-spray, som jag nu skaffat?
Tänk om jag tappar den, och han använder den mot mig?
Det är klart att allt det här är obehagligt, både för unga och äldre kvinnor. Vi tjejer ska inte ens behöva ha en sådan spray.
Så länge polisen inte har tagit fast den här mannen kommer jag att fortsätta att titta noga på alla män som passar in på beskrivningenav gärningsmanen, skynda på mina steg och se över min axel samtidigt som jag häller ett stadigt grepp om sprayen och - vara rädd.
Fel, men sant.