Assassinerna aktuella än idag
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men man kan gå ännu längre tillbaka i tiden, till 1100-talet när Hassan ibn al-Sabbah och hans efterföljare bekämpade de vantrogna.
Medlemmarna i denna shia-muslimska paramilitära sekt kallades "hashshashin", hasch-rökare. För korsfararna blev det "assassin", ett ord som lever kvar i engelskan och franskan som "(politisk) mördare".
Korsfararna kände särskilt till "Den gamle på berget", Rashid ad-Din, som energiskt försökte ta livet av både dem och den muslimske hjälten Saladin. Sekten lyckades mörda två kalifer; det blev början till slutet för det arabiska väldet (1258).
<b>Esoterisk tolkning</b>
Assassinernas tolkning av Koranen var "esoterisk" - hemlighetsfull och avvikande. De betraktade terrorism som en helig religiös plikt, säger Encyclopedia Britannica. Ett viktigt steg var att få soldaterna, fedayin, att förakta livet och längta efter döden.
Hassan inte bara lovade sina blivande martyrer paradiset; han visade dem det.
Den som antagits som fedayin blev först neddrogad och sedan förd genom en underjordisk gång till en hemlig trädgård, där friskt vatten porlade, vin och honung bjöds, och fagra jungfrur betjänade gästerna.
I detta paradis fick de nya rekryterna känna lycka några dagar, innan de åter drogades ner och fördes tillbaka till basen.
Därefter hade de bara ett mål i livet: att få dö som martyrer och komma tillbaka till paradiset.
När assassinerna sändes ut på uppdrag hade de order att nästla sig in i offrets omgivning, och sedan sticka ner honom offentligt, för att sätta skräck i omgivningen.
Om de inte hann begå självmord fick de förstås en långsam och kvalfull död själva.
<b>Aktuellt än i dag</b>
I mer än 150 år kunde assassinerna terrorisera Främre Orienten. Sedan lyckades de reta upp de nya världshärskarna, mongolerna, som snabbt gjorde slut på dem. Det var år 1256.
Det här är något man kan läsa om i alla större uppslagsverk. Hur det egentligen förhöll sig med den hemlighetsfulla trädgården vet man väl inte.
Men hoppet att bli mottagen av jungfrur efter utfört uppdrag har ju visat sig få ny livskraft i våra dagar, det visar till exempel Mohammed Atta och hans flygarkamraters efterlämnade papper.
Så visst har historien om assassinernas uppgång och fall sin aktualitet även för oss.