Skolinspektionen gjorde i höstas flygande inspektioner vid 62 fristående gymnasieskolor runt om i landet. De hade fått signaler om att elever inte fick tillräckligt med lärarstöd. Det visade sig att dessa signaler stämde. Vid en tredjedel av den observerade tiden fick eleverna låg grad av lärarstöd från lärare. Resurserna till skolan, nationellt sett, har i stort varit oförändrade sedan 2006. Trots detta upplever lärare att skolan och undervisningen drabbas av nedskärningar. Kan det finnas resurstjuvar i skolan som gör att tiden för undervisning upplevs minska?
För en tid sedan genomfördes en gymnasiemässa i Norrköping. Den gick ut på att skolorna skulle marknadsföra sig. Det kan finnas anledning att fundera över hur stor del av den skattefinansierade skolpengen som används till ”marknadiseringen” av skolan.
Anders Hultin, före detta vd för den konkursade JB-koncernen och numera vd för Fria läroverken, uppger vid ett offentligt möte i Stockholm att hans bolag lägger ner 7000 kr per elev/år i marknadsföring. Det innebär 12.6 miljoner enbart för detta vinstdrivande företag, som nu också finns i Norrköping. Om alla fristående gymnasieskolor i landet skulle lägga ner lika mycket så hamnar vi på ca 600 miljoner per år.
På Norrköpings samtliga gymnasieskolor (kommunala som ”fria”) går idag ca 6000 elever. Låt oss anta att skolorna endast lägger ner 1/3 av det som Fria läroverken lägger ner på marknadsföring. Då skulle vi hamna på 6000 x 2333 kr = 14 miljoner kronor.
14 miljoner kronor räcker till drygt 25 lärarlöner.
Att placera skolan på en marknadsplats handlar om att se skola och undervisning som vilken vara som helst. Ytterligare 25 gymnasielärare i Norrköping handlar om att höja kvaliteten på den undervisning som bedrivs och som så väl behövs.