McNeill älskar svenska naturen
Wendy McNeill är den kanadensiska sångerskan som flyttat till Solna för kärlekens skull. Nu är hon på Sverigeturné och mötet med den svenska naturen gör hennes hemlängtan mindre. - Det är som ett kompakt Kanada, jag älskar den svenska landsbygden, säger hon.
Kanadensiska Wendy McNeill har gjort sig hemmastadd i Stockholm och Sverige. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
- Det påminner mig verkligen om Kanada på många sätt. Uppe i Sundsvallstrakten, de där ljusa böljande kullarna, det är som när gräset möter prärien. Och sedan den andra kusten...ja, jag ska inte gå igenom hela landet. Att det liknar Kanada får mig att känna mig mer hemma, att jag verkligen passar in här, säger hon.36-åriga Wendy McNeill har jämförts med Regina Spektor och Kate Bush, varit dragspelare i det franska coverbandskollektivet Nouvelle Vague och här i Sverige har hon samarbetat med bland andra Ane Brun. Hon växte upp i ett massivt prärielandskap utanför Edmonton, nära natur och djur. Också i Wendy McNeills musik är naturen starkt närvarande. Djur figurerar ofta i texterna, som på hennes senaste skiva "A dreamers guide to hardcore living" där en låt om en orm och en kanin döljer en våldsam historia.Mörkare plats
- Djuren gör det möjligt för mig att gå till en ännu mörkare plats, på ett smidigare sätt. Låten om Sascha Snake och Rosa Rabbit handlar om ömsesidigt beroende, familjevåld, mord. Den är gjord som en saga och med djuren blir det mer lättsmält, säger Wendy McNeill.Dragspelet är något annat som lättar upp Wendy McNeills mörka berättelser, med en ton av vaudevill och kabaret. Alltsedan hon uppmuntrades av en fransk clown på en musikfestival att testa instrumentet har det varit en trogen följeslagare. Hennes känslor för instrumentet har gått igenom olika faser. Från het kärleksaffär till vänskap och nu något helt annat.- Kanske beror det på att jag börjat turnéra igen men när jag ser alla mammor med bäbisar på flygplatserna och jag går där och släpar på mina dragspel. Det är som om de på något sätt känns som mina bäbisar. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, men det är definitivt en dörr som öppnats som kan ta förhållandet till en ny nivå, ha ha.