Grattis Ture, på temmeldagen

Lång och smärt i hundtandsrutig kostym och med en temmelburk under armen dök han upp i unga svenska läsares liv 1948. Ture Sventon - eller Sture Svensson, som den "läspande" privatdetektiven egentligen hette. Men hur var det med läspningen? Borde han inte i konsekvensens namn heta Ture Tventon och ersätta s med t på långt fler ställen än bara i ord som "temla" och "Rotas konditori"?Det säger något om Ture Sventons popularitet att fansen än i dag tvistar om denna minmala defekt. Förra året slog logopeden Camilla Romedahl fast att Sventon alls icke läspar - den som byter ut ett s mot ett t-ljus klusilerar (en talstörning som säkert gått att rätta till när Ture var liten).Författaren Åke Holmberg anade inte vilken klassiker han skrivit när han gav ut den älskvärda deckarpastischen "Ture Sventon, privatdetektiv" - en volym som i våras kom i nytryck. God hjälp med mytbildningen hade han av illustratören Sven Hemmel vars kongeniala skildring av Sventon hjälpte bland andra Helge Skoog och Jarl Kulle att gestalta Sveriges skarpsinnigaste deckare på tv och vita duken.Mini-Frankenstein
Men Åke Holmberg hade ibland känslan av att ha skapat ett Frankensteins monster i miniformat. Temlorna och den flygande mattan tröttnade han snabbt på. De avskaffades redan efter bok tre i den nio volymer långa serien.Men vad vore Ture Sventon utan sitt talfel, sina temlor och den ständiga jakten på Vilhelm "Ville" Vessla, skurken med de ovanligt spetsiga och välputsade skorna? Blott en vanlig Svensson som just i år råkar fylla 60.

Information till våra läsare

Grattis Ture, på temmeldagen

Med ett lätt talfel, en flygande matta och en stark förkärlek för semlor vann han läsarnas hjärtan. Privatdetektiven Ture Sventon firades självklart på självaste fettisdagen - jubilaren till ära omdöpt till temmeldagen.