"Det är ingen skillnad på barn- och vuxenteater"
Hennes arbete på Unga Klara har revolutionerat begreppet barnteater, både i Sverige och internationellt. I juli går Unga Klara i graven. Men Suzanne Osten arbetar vidare.
Foto: Jurek Holzer / SvD / SCANPIX
Trots att hon under hela sin karriär har haft ett stort internationellt nätverk kunde hon inte ens själv förstå vilken internationell genomslagskraft Unga Klaras arbete har haft.- Jag har jobbat hårt för att utveckla synen på barnteater och arbetat för en sammansatt konst för barn och vuxna. Det är ingen skillnad på barn- och vuxenteater.Att hon har lyckats bevisas bland annat genom att hennes arbete för barnteatern möter stor respekt utomlands. I kulturutredningen benämns Unga Klaras och Suzanne Ostens arbete som en "spjutspets" internationellt och hennes betydelse har jämförts med Ingmar Bergmans.Finns det något annat land som har förändrat synen på barnteater lika mycket som Sverige, tycker du?- Nej, där har jag varit unik. Det kan nog bero på mitt barnsliga jag, haha. Vi har använt okonventionella idéer som befriar teatern.Programförklaring
Trots att hon vill integrera barn- och vuxenteater genom blandad teaterpublik, varierande ålder på skådespelarna och en förändring av teman, menar hon att det är viktigt med särskilt avsatta resurser till barnteatern. Utan resurser kan inte konstnärerna arbeta i lugn och ro, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på uppsättningarna negativt.- På Unga Klara har vi gjort saker som man inte har kunnat föreställa sig från början, det kan bara uppstå när man har arbetsro.Hennes sista uppsättning på Unga Klara, den intima föreställningen Tröstar jag dig nu?, såg hon som en programförklaring. Hon ville visa på vikten av att variera barnteatern och göra något annat än "spektakulär barnteater med underhållande sagomotiv" som drar mycket publik och därmed skapar stora intäkter.- På senare tid har influenserna från 60-talets barnteater återvänt allt mer och jag är rädd att det i längden blir utarmat. Att efter så många år som institution gå tillbaka till arbetet som fri teatergrupp har både för- och nackdelar, tycker Osten.- Det kommer ju innebära en frihet att inte behöva anpassa sig efter Stadsteaterns utbud och ekonomiska krav.Samtidigt pekar hon på svårigheterna med att börja om från början, söka nya pengar, fundera över lokaler och kanske behöva avskeda personal. Hur det kommer att gå vet hon inte och det känns tungt.- Vi får se vad vi kan få igång och vad vi får igenom när vi börjar ansöka om pengar och stöd.
Namn: Suzanne Osten.Fyller: 65 år den 20 juni 2009.Bor: I Stockholm.Familj: Dottern Hanna och barnbarnet Thora, samt särbo.Aktuell: Den 30 maj spelades sista föreställningen av vuxenproduktionen Tröstar jag dig nu? Uppsättningen har barnperspektiv och har regisserats av Suzanne Osten. Den 25 maj höll Unga Klara avtackning för sina medarbetare och från och med 1 juli blir Unga Klara en egen institution utanför Stockholms stadsteater.Karriär i korthet: Suzanne Osten tog studenten 1963 och fortsatte med studier i konst, litteratur och historia på Lunds universitet. Hon grundade och regisserade Sveriges första frigrupp, Fickteatern, i slutet på 1960-talet. 1971 gick hon vidare till Stockholms stadsteater där hon regisserade och skrev pjäser, bland andra Jösses, flickor! (1974) där Margareta Garpe var medförfattare. 1975 startade Suzanne Osten Unga Klara, en barn och ungdomsenhet inom Stockholms stadsteater där hon fram till 1 juli är konstnärlig ledare och regissör. Suzanne Osten utsågs till professor i regi på Dramatiska Institutet i Stockholm 1995 och har varit hedersdoktor på Lunds Universitet. Hon har också författat ett antal böcker och filmmanus. I dag arbetar hon som regissör, föreläser och driver workshops i Sverige och utomlands.
Så jobbar vi med nyheter