Han högg i sten i hela sitt yrkesliv

Det är en pigg 80-åring vi träffar och ett bevis på det är väl att han nyligen kommit hem från - björnjakt i Norrland!- En härlig upplevelse, säger Iffa. Jag har visserligen jagat här i Kolmården i många år och skjutit 300 meter älg -sen får du själv lista ut hur många älgar det blir...- Men när jag kom ut på björnpasset i Tornedalen och satt och spanade efter björn, fick jag en pirrande känsla som jag inte får vid normal jakt. Någon björn fick jag dock inte tillfälle att skjuta, men upplevelsen var ändå häftig.Naturupplevelse
- Det viktigaste är inte att få skjuta vilt, det handlar mer om naturupplevelsen och samvaron med skyttekompisar.Berätta om din bakgrund på marmorbruket?- Numera är jag den äldste kvarvarande av de gamla marmorbruksarbetarna som fanns här förr. Och jag kommer från en riktig "marmorfamilj", eftersom min farfar Carl bröt marmor, liksom min far Evert och min bror Lennart.- Om min farfar har jag hört att hade ett jäkla temperament. En gång när han högg sönder en gravvård, blev han så förbannad att han slängde hatten på marken och hoppade på den och sen gick han hem...men han kom tillbaka nästa dag igen. - Så nog verkade han ha temperament och det har vi nog haft lite till mans i Svensson-släktet...- Jag föddes i ett hus här på marmorbruket, där jag sedan började jobba redan som 14-åring, efter sjuårig folkskola. men så var det för väldigt många på den tiden.- Jag började göra mortelämnen och blev med tiden borrare och huggare i de olika brotten. Och här blev jag kvar ända till marmorbrukets nedläggning 1971. - Tursamt nog behövde jag inte gå arbetslös en enda dag, eftersom jag direkt fick arbete på Göinge stenförädling på Vikbolandet. Där fick jag jobba med granit fram till pensioneringen 1993.- Så jag fick ett helt arbetsliv med stenprodukter och jag skulle välja samma yrkesbana igen, om jag fick börja om livet, säger Iffa. För sten har alltid fascinerat mig, så till den milda grad att jag oftast kan säga från vilket brott en viss marmorpryl kommer ifrån.Sleipner 1948
På fritiden var det fotboll som gällde.- Ja, och först började jag i Krokeks IF nere i gärsgårdsserierna. Ända tills en dag Sleipners ordförande "Fiskarn" Jonsson, som hade sommarnöje i Porsgata, fick tips om min talang och kom och såg en match.- Han värvade över mig till Sleipner 1948, där jag blev kvar i 13 år, mest som högerback, men även centerhalv och till och med forward ibland. Och jag fick både vara med om att åka ur division II och ta seriesegrar. Bästa meriten är två andraplatser i division II.Och när du inte jobbade eller spelade fotboll?- Då var det jakt och fiske som gällde. Jakten på marmorbrukets ägor och fisket via framförallt strömming i Bråviken och abborre i S:t Anna, där vi bodde i en stuga i ett 40-tal somrar.

Information till våra läsare

Han högg i sten i hela sitt yrkesliv