PÄ mÄndagen meddelade Astra Zeneca att det svensk-brittiska lÀkemedelsbolagets vaccinkandidat mot coronaviruset "uppnÄtt primÀrmÄlen" enligt preliminÀra studieresultat. Vd:n Pascal Soriot kallar resultatet "en viktig milstolpe i kampen mot pandemin", men pÄ Stockholmsbörsen backade Astra Zeneca 2,8 procent.
Erik HultgÄrd, lÀkemedelsanalytiker vid Carnegie, ser en förklaring i Astras testresultat.
ââRibban har höjts ganska mycket vad det gĂ€ller effektresultaten dĂ„ Pfizer och Moderna redovisat en effekt pĂ„ omkring 95 procent. I ljuset av det Ă€r Astras resultat lite lĂ€gre och det Ă€r förklaringen, sĂ€ger han till TT.
Konkurrenterna Pfizer/Biontech och Moderna har redovisat ett resultat pÄ över 94 procents effektivitet för respektive bolags vaccin. Astra Zeneca i sin tur uppger att man uppnÄr minst 62-procentig effekt med en doseringskur och 90-procentig effekt med en annan kur.
SkönmÄlat resultaten
Pressen pÄ Astra-aktien ökade under eftermiddagen dÄ investmentbanken SCB Leerink gjorde bedömningen att bolagets kandidat aldrig kommer att godkÀnnas i USA och att Astra Zeneca skönmÄlat resultaten.
PĂ„ aktiemarknaden har annars de tre bolagen haft olika utvecklingar det senaste kvartalet. Moderna har rusat drygt 50 procent, Pfizer har backat omkring 7 procent och Astra har tappat omkring 3 procent.
De olika bolagen har ocksÄ haft olika synsÀtt. Medan Pfizer och Moderna varit tydliga med att man avser göra vinst pÄ vaccinet har Astra meddelat att bolaget under sjÀlva pandemin inte avser göra pengar pÄ vaccinet.
ââMen om coronaviruset finns kvar under en tioĂ„rsperiod har man sjĂ€lvklart möjlighet att tjĂ€na pengar. Sedan Ă€r det givetvis bra för Astras varumĂ€rke och goodwill att bolaget kan gĂ„ ut och visa att Astra kan kan utveckla nĂ„got som Ă€r bra för hela mĂ€nskligheten.
De olika vaccinkandidaterna skiljer sig markant Ät. Medan Pfizer och Modernas kandidater Àr syntetiska sÄ kallade mrna-vaccin har Astra utvecklat en mera traditionell variant. Framför allt nÀr det gÀller logistiken finns en stor skillnad, pÄpekar Erik HultgÄrd:
ââEn utmaning Ă€r att de (Moderna och Pfizers kandidater) inte Ă€r stabila i rumstemperatur utan mĂ„ste distribueras i minus 20â75 grader, vilket Ă€r en enorm utmaning nĂ€r det Ă€r sĂ„ stora volymer och framför allt i utvecklingslĂ€nder. Astras vaccin kan dĂ€remot förvaras i kylskĂ„pstemperatur.
Inleder vaccinering
Flera lÀnder rÀknar nu att man inom kort kunna börja med massvaccinering, i USA berÀknas vaccineringen av högriskgrupper inledas omkring 11-12 december. Astra uppger att man ska kunna distribuera tre miljarder doser nÀsta Är, medan Pfizer och Moderna i sin tur en miljard doser vardera. Erik HultgÄrd ser produktionsmÄlen som fullt realistiska, men han ser andra frÄgetecken:
ââProduktionskapaciteten kommer att skalas upp gradvis under 2021, men utmaningen blir administrationen och distributionen, att fĂ„ miljarder mĂ€nniskor att ta vaccinet i tvĂ„ separata doser. Sedan en sĂ„dan sak som att det ska finnas lika mĂ„nga nĂ„lar tillgĂ€ngliga som antalet vaccindoser.
FrÄn mÄnga hÄll sÀtter man nu sin tilltro till att pandemin ska stoppas sÄ fort vaccinering pÄbörjas. Situationen Àr dock mer komplex Àn sÄ, betonar Erik HultgÄrd:
ââDet kommer att vara en vĂ€ldigt selekterad vaccinering av riskgrupper som inte kommer bromsa pandemin i nĂ€rtid. Fram till Ă„tminstone i sommar kommer vaccinet sannolikt inte att finnas i sĂ„dana volymer att det bromsar spridningen dramatiskt. Det handlar snarare om att skydda riskgrupper och minska trycket pĂ„ sjukvĂ„rden.