Varje Är görs en avsÀttning pÄ totalt 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till den allmÀnna pensionen. Merparten, 16 procent, gÄr till inkomstpensionssystemet. Resterande 2,5 procent gÄr till premiepensionen som Àr den del som Àr öronmÀrkt för en specifik person och dÀr spararen sjÀlv kan vÀlja fonder.
Enligt Swedbanks berÀkningar skulle en omfördelning av avsÀttningen dÀr 5 procent betalas in till premiepensionen och 13,5 procent till den allmÀnna pensionen kunna ge en stor positiv effekt pÄ den slutliga pensionen.
ââAvkastningen pĂ„ premiepensionen vĂ€ger upp för minskningen av inkomstpensionen. För en grundskollĂ€rare handlar det om 1 400 kronor mer varje mĂ„nad och för en byggnadsarbetare 1 700 kronor mer, före skatt, sĂ€ger MadelĂ©n FalkenhĂ€ll, senioranalytiker pĂ„ Swedbank.
Att byggnadsarbetaren fÄr mer beror bland annat pÄ att denna grupp vanligtvis kommer in tidigare pÄ arbetsmarknaden Àn lÀrarna, enligt henne.
Högre risk
BerÀkningarna grundar sig pÄ historisk avkastning i premiepensionen, vilket ju som man brukar pÄpeka, inte Àr nÄgon garanti för framtida avkastningen.
DÀrför innebÀr mer pengar exponerade mot börsen via fonder en högre risk. Men en lÄng sparhorisont talar ÀndÄ för ett högre risktagande, anser Madelén FalkenhÀll. BerÀkningarna Àr gjorda för personer som Àr nya pÄ arbetsmarknaden.
ââSedan man införde premiepensionen har man haft en historisk avkastning pĂ„ 6,5 procent. Sparar man pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r sannolikheten stor att man fĂ„r en bra avkastning, sĂ€ger hon.
En undersökning som Kantar Sifo har gjort pÄ uppdrag av Swedbank visar att en majoritet Àr positivt instÀllda till att delar av pensionen kan placeras pÄ börsen.
Justeringar i systemen
Banken har ocksĂ„ rĂ€knat pĂ„ vad en förhĂ„llandevis liten justering av tjĂ€nstepensionen skulle göra för skillnad i de framtida pensionĂ€rernas plĂ„nböcker. Om arbetsgivarna skulle göra en avsĂ€ttning pĂ„ 6 procent av lönen i stĂ€llet för 4,5 procent skulle det ge 1 300â1 400 kronor mer före skatt för nĂ€mnda yrkesgrupper.
ââDet handlar inte om sĂ„ stora belopp extra som arbetsgivaren behöver betala in varje mĂ„nad. För grundskollĂ€raren rör det sig om 475 kronor mer i mĂ„naden, sĂ€ger MadelĂ©n FalkenhĂ€ll.
Hon tror visserligen att en sÄdan förÀndring tÀnkbart skulle kunna pÄverka lönesÀttningen med minskad ökning nÄgot Är, men att det i slutÀnden ÀndÄ gynnar löntagaren.
Enligt berÀkningarna skulle förÀndringarna av avsÀttningarna till premiepensionen och till tjÀnstepensionen tillsammans ge en effekt som för grundskolelÀraren innebÀr en ökning frÄn 65 procent av slutlönen i pension till 76 procent. För byggnadsarbetaren blir förÀndringen frÄn 70 procent till 82 procent av slutlönen i pension.
ââDet hĂ€r Ă€r görliga saker. Det handlar inte om att göra om hela systemet. Det Ă€r mer kalibreringar pĂ„ ett sĂ€tt som kan vara en möjlig vĂ€g och ge stor effekt tillsammans, sĂ€ger MadelĂ©n FalkenhĂ€ll.
"Diskussion behövs"
Kristina Kamp, pensionsexpert pÄ Min Pension, ser fördelar med en större inbetalning till premiepensionen, men kanske frÀmst om den totala avsÀttningen till pensionen höjs. Det som betalas in till inkomstpensionen i dag ska tÀcka pensionen för dagens pensionÀrer.
ââMed det som placeras pĂ„ kapitalmarknaden tar man naturligtvis en risk. Men premiepensionen Ă€r i sig ett sĂ€tt att sprida risk. DĂ€r kan du placera pengar över hela vĂ€rlden och du har en vĂ€ldigt lĂ„ng spartid. Inkomstpensionens utveckling Ă€r vĂ€ldigt beroende av utvecklingen i Sverige, sĂ€ger Kristina Kamp.
ââDet Ă€r bra att den hĂ€r diskussionen lyfts, om hur vi kan lyfta vĂ„ra pensioner.