Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Miljardsatsning på halvledare i EU

EU:s medlemsländer och EU-parlamentet har nått en uppgörelse om miljardsatsningar för produktion och utveckling av halvledarkomponenter, som är avgörande beståndsdelar i modern elektronik.

Halvledare testas på Chalmers i Göteborg. Arkivfoto.

Halvledare testas på Chalmers i Göteborg. Arkivfoto.

Foto: Thomas Johansson/TT

EU2023-04-18 16:27

"Paketet kommer att lyfta det europeiska ekosystemet för halvledare och vara en viktig del i stärkandet av EU:s konkurrenskraft på global nivå", skriver det svenska ordförandeskapet i ministerrådet på Twitter, sedan förhandlarna enats i Strasbourg på tisdagseftermiddagen.

Uppgörelsen väntas inbringa 43 miljarder euro, motsvarande 487 miljarder kronor, i offentliga och privata medel till satsningen på halvledare, skriver EU:s ministerråd i ett pressmeddelande.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) kallar det för ett viktigt steg i "den gröna och digitala omställningen" och säger att det är en "revolution i den viktiga halvledarsektorn".

"Ett snabbt genomförande av dagens uppgörelse kommer att förvandla vår beroendeställning till en marknadsledande position, vår sårbarhet till självbestämmande och våra utgifter till investeringar", säger Ebba Busch i pressmeddelandet.

I planerna ingår bland annat att göra det lättare för EU-länderna att ge statsstöd till halvledarproduktionen. Målet är att EU år 2030 ska stå för 20 procent av världens halvledarkomponenter, mot bara 9 procent i dag.

Fakta: Halvledare

Ordet halvledare – "semiconductor" på engelska – härrör från att materialet inte leder ström lika bra som en ledare i metall, men inte heller isolerar helt. Råvaran kan exempelvis vara kisel, germanium eller selen, som utformas och dopas för att få rätt egenskaper.

De allra första halvledarna tillverkades på 1800-talet, men industriellt genomslag fick de först i slutet på 1940-talet i samband med transistorradion. I dag är de ofta tunnare än hårstrån och sammanlänkade på så kallade chip med myriader av trådar och kopplingar, som i sin tur används för att styra processer i allt från datorer, mobiler och bilar eller sjukvårdsutrustning, vapen, energisystem och vitvaror.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!