Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Svenskens ekonomi tog mer stryk Àn danskens

Danmark stĂ€ngde ned helt, medan Sverige valde en mer öppen vĂ€g i coronakrisen. ÄndĂ„ upplever svenskarna att deras ekonomi pĂ„verkats mer negativt, enligt en ny undersökning.
–Vi ser att krisen drabbar hushĂ„llens ekonomier pĂ„ bred front, sĂ€ger Tove Gerdin pĂ„ kredithanteringstjĂ€nsten Lowell, som gjort undersökningen.

En av fem svenskar och danskar har mindre Àn motsvarande 2|000 svenska kronor kvar nÀr alla nödvÀndiga utgifter Àr betalda, enligt en undersökning av kredithanteringstjÀnsten Lowell. Arkivbild

En av fem svenskar och danskar har mindre Àn motsvarande 2|000 svenska kronor kvar nÀr alla nödvÀndiga utgifter Àr betalda, enligt en undersökning av kredithanteringstjÀnsten Lowell. Arkivbild

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-06-05 08:30

Sverige och grannlÀnderna Finland och Danmark har bemött pandemin med olika strategier. Danmark valde att stÀnga ned helt, medan Finland stÀngde ned Helsingforsregionen och Sverige höll landet mer öppet.

Trots att svenskarna och finlÀndarna levde i betydligt mer öppna samhÀllen under vÄren, mÄr deras privatekonomi sÀmre Àn danskarnas, enligt en ny undersökning av Lowell, som utförts av Demoskop.

Var tredje svensk och finlÀndare upplever att coronakrisen haft en negativ pÄverkan pÄ privatekonomin, att jÀmföra med knappt var sjÀtte dansk.

LÄga marginaler

VÄra grannar i öst kÀnner ocksÄ större oro för de privatekonomiska konsekvenserna, jÀmfört med bÄde Sverige och Danmark. 55 procent av finlÀndarna Àr oroliga för hushÄllets ekonomi, medan 50 procent av svenskarna och 39 procent av danskarna sÀger att de Àr oroliga, enligt undersökningen.

– Danskarna Ă€r de som Ă€r minst oroliga för sin privatekonomi till följd av coronaviruset. Vi ser ocksĂ„ att danskarna upplever minst negativ pĂ„verkan pĂ„ sin ekonomi av de tre lĂ€nderna, sĂ€ger Tove Gerdin, kommunikationschef pĂ„ Lowell.

I samtliga tre lĂ€nder Ă€r hushĂ„llens marginaler lĂ„ga. En av fem svenskar och danskar har mindre Ă€n motsvarande 2 000 svenska kronor kvar nĂ€r alla nödvĂ€ndiga utgifter Ă€r betalda. I Finland har en av tre mindre Ă€n samma summa över i mĂ„naden.

– Vi fĂ„r inte glömma att vi kanske fortfarande Ă€r i början av en eventuell ekonomisk kris och effekterna kan komma nĂ„gra mĂ„nader framĂ„t. Med mer varsel och en nedĂ„tgĂ„ende arbetsmarknad tar buffertar slut, sĂ€ger Tove Gerdin.

– Ur den aspekten Ă€r det oroande att det Ă€r mĂ„nga i de hĂ€r lĂ€nderna som uppger att de har sĂ„ lĂ„ga nivĂ„er kvar efter att alla utgifter Ă€r betalda, sĂ€ger Tove Gerdin.

Oroliga egenföretagare

Bland egenföretagare Àr det markant fler svenskar och finlÀndare som sÀger att de pÄverkas negativ av krisen, 56 respektive 53 procent. I Danmark svarar 36 procent av egenföretagare att de pÄverkats negativt.

I Sverige finns det dÀremot en mindre rÀdsla för att bli av med sin anstÀllning Àn i grannlÀnderna, 34 procent i Sverige och nÀrmare 40 procent i Danmark och Finland.

– Vi ser att krisen drabbar hushĂ„llens ekonomier pĂ„ bred front. Upplever man att man har det jobbigt gĂ€ller det att prata om sina problem vara snabb i att söka hjĂ€lp, sĂ€ger Tove Gerdin.

Fakta: Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av analysföretaget Demoskop under maj 2020 i Sverige, Finland och Danmark. Resultaten baserar sig pĂ„ Lowells kontinuerliga undersökning Betalningsindikatorn. MĂ€tningen baserar sig pĂ„ 1 582 intervjuer i Sverige, 1 559 i Finland och 1 528 i Danmark.

KĂ€lla: Lowell

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!