För nĂ„gon mĂ„nad sedan presenterade EU-kommissionen sitt förslag pĂ„ taxonomi â ett system för att klassa hur gröna olika verksamheter Ă€r. Syftet Ă€r att detta ska bli ett verktyg för att styra investeringar mot de miljö- och klimatmĂ€ssigt bĂ€sta alternativen.
Regeringen, riksdagspartier, skogsbranschen och energisektorn ringde i mÄnga varningsklockor innan förslagen presenterades. Svenskt skogsbruk, vattenkraft och bioenergi sÄg ut att missgynnas. Men nÀr förslagen vÀl kom hade Bryssel tillgodosett mÄnga av de svenska önskemÄlen. Lite för mÄnga, om man frÄgar miljörörelsen.
Men pÄ en punkt har EU-kommissionen inte Àndrat sig. SÄ kallade grödbaserade biodrivmedel kvalar inte in genom taxonomins nÄlsöga. Det handlar till exempel om raps, majs, vete och sockerbetor.
ââDet Ă€r det man anvĂ€nder för att producera biodrivmedel. Det Ă€r extremt dominerande i Europa och resten av vĂ€rlden, sĂ€ger Alarik Sandrup, nĂ€ringspolitisk chef pĂ„ LantmĂ€nnen, och Ă€ven ordförande för Svenska Bioenergiföreningen.
Inget förbud
Beskedet att grödbaserade drivmedel inte anses hÄllbara, enligt taxonomin, innebÀr inte att de förbjuds. Men det kan bli ekonomiskt kÀnnbart nÀr företag behöver investera.
ââDet fĂ„r konsekvenser pĂ„ möjligheterna för till exempel gynnsamma banklĂ„n, sĂ€ger Alarik Sandrup.
Det mesta av den svenska produktionen av biodrivmedel Àr grödbaserad, frÀmst etanol frÄn spannmÄl och biodiesel frÄn raps.
I LantmÀnnens anlÀggning Agroetanol i Norrköping görs ocksÄ biodrivmedel av restprodukter frÄn livsmedel, men tillgÄngen Àr begrÀnsad. Och att stÀlla om produktionen för att anvÀnda skogsrÄvara som sÄgspÄn eller trÀflis skulle krÀva stora investeringar, och brÀnslet skulle bli dyrare.
Alarik Sandrup bedömer att efterfrÄgan pÄ grödbaserat drivmedel ÀndÄ inte kommer att pÄverkas av taxonomin. Ett av Sveriges klimatmÄl Àr att minska utslÀppen frÄn transporter med minst 70 procent till 2030, jÀmfört med 2010. För att nÄ det mÄlet spelar biodrivmedel en viktig roll, bland annat genom den sÄ kallade reduktionsplikten dÀr allt mer biobrÀnsle mÄste blandas in i bensin och diesel.
Spridningseffekter oroar
Det som i stÀllet oroar branschen Àr att EU-kommissionens synsÀtt pÄ biodrivmedel fÄr spridningseffekter. I sommar vÀntar nya lagförslag för bioenergin i EU och det kan pÄverka marknaden mer.
ââDet Ă€r nog det som vi ser som den största risken. Taxonomin sĂ€tter en ny norm för hur EU ser pĂ„ olika frĂ„gor och dĂ„ kommer detta att sprida sig vidare och tugga sig in i annan lagstiftning som kommer att pĂ„verka mycket mer, sĂ€ger Alarik Sandrup.
SÄ varför ser inte EU-kommissionen drivmedel gjord pÄ raps och majs som hÄllbar?
Delvis beror det pĂ„ konflikten som debatterades livligt för nĂ„gra Ă„r sedan â om det Ă€r klokt att göra brĂ€nsle av sĂ„dant som djur och mĂ€nniskor kan Ă€ta.
Kontinental syn
Men Alarik Sandrup tror ocksÄ att taxonomins synsÀtt utgÄr frÄn hur jordbruk bedrivs i andra EU-lÀnder som exempelvis NederlÀnderna och Belgien. DÀr Àr jordbruket ofta högintensivt, i tÀtbefolkade omrÄden, och med hög pÄverkan pÄ miljön.
ââI Sverige Ă€r förhĂ„llandet det omvĂ€nda, hĂ€r brukas allt mindre mark, sĂ€ger han.
Han pÄpekar att i Sverige Àr inte alternativet till att odla grödor till drivmedel att odla annat, utan att nedlÀggningen av Äkermark fortsÀtter. Och förmodligen kommer det att planteras granskog pÄ Äkermarken i stÀllet.