Först störtdök oljepriset â vilket delvis berodde pĂ„ kronprins Mohammed bin Salmans priskrig med Ryssland. Sedan slog coronaviruset pĂ„ allvar klorna i vĂ€rlden, vilket har minskat den globala efterfrĂ„gan pĂ„ rĂ„olja och skadat viktiga verksamheter som tvingats trycka pĂ„ stoppknappen.
För Saudiarabien, som inte har sett en kris av den hĂ€r magnituden pĂ„ Ă„rtionden, blev lĂ€get akut. Och i mĂ„ndags kom chockbeskedet att momsen höjs frĂ„n 5 till 15 procent. Saudiarabien â en gĂ„ng kĂ€nt för att vara helt skattefritt â införde moms först 2018 som ett sĂ€tt att öka de statliga intĂ€kterna till den krisande oljeekonomin. Samtidigt infördes ett mĂ„natligt bidrag till medborgarna för att tĂ€cka upp för de ökade levnadsomkostnaderna. Det slopas nu.
Underskott
Vissa myndigheter har ocksÄ fÄtt dra Ät svÄngremmen och stora besparingar drabbar Àven kronprinsens reformprogram Vision 2030 som syftar till att diversifiera ekonomin genom att bland annat skapa nya jobb inom den privata sektorn. Riyad har tampats med budgetunderskott sedan 2014 pÄ grund av fallande oljepriser och försöker hitta nya sÀtt att överleva pÄ. Men nu befinner sig mÄnga av de ekonomiska och sociala reformprojekten i farozonen om landet ska ha rÄd att fortsÀtta betala offentliganstÀlldas löner och stimulansÄtgÀrder.
à tstramningarna ska bidra med 100 miljarder riyal (261 miljarder kronor) till statskassan. Men det Àr ocksÄ ungefÀr samma summa som kombinationen av virusets ekonomiska skadeverkningar och oljepriskollapsen ska ha kostat den saudiska centralbanken bara i mars, enligt BBC.
BÀttre för grannarna
I Gulfen, som har byggt större delen av sin industri utanför oljesektorn pÄ lÄga skatter och billig utlÀndsk arbetskraft, kommer den höjda momsen att bli en utmaning för Saudiarabiens konkurrenskraft. Grannarna har lÀgre moms och lÀnder som Förenade arabemiraten och Qatar har ocksÄ bÀttre infrastruktur och mer sociala friheter för utlÀndska arbetare. Internationellt har mÄnga investerare dessutom svÄrt att glömma det brutala mordet pÄ journalisten Jamal Khashoggi, som inledningsvis mörkades frÄn saudiskt hÄll och som har gjort det repressiva Riyad till paria i mÄngas ögon.
Ă tstramningarna Ă€r ocksĂ„ ett politiskt risktagande av Mohammed bin Salman. Saudiarabien har fortfarande en hel del reserver att ta av â men blir krisen lĂ„ngvarig kan det innebĂ€ra ett hot mot kungahusets stabilitet.
Det saudiska systemet bygger pÄ ett socialt kontrakt som gÄr ut pÄ att den styrande familjen Al Saud i Ärtionden har förvandlat oljerikedomarna till generösa förmÄner och subventioner i utbyte mot absolut makt. Men i och med de ÄtgÀrder som redan har gjorts för att stÀlla om ekonomin stÄr det klart att den yngre generationen inte kommer att fÄ Ätnjuta samma vÀlfÀrd som sina förÀldrar.
Offentligt missnöje Àr en kÀnslig frÄga i det hÄrt styrda kungadömet och regeringen kommer noggrant att hÄlla ett öga pÄ hur saudierna reagerar pÄ de tuffa ÄtgÀrderna.
Tystnadskultur
NÀr oljepriset rasade 2014 blev det startskottet för flera Ätstramningar, men vissa drogs tillbaka eller lÀttades pÄ grund av dÄligt mottagande. Men Àven om mÀnniskor klagar över situationen privat lÀr inte lika mÄnga göra det i offentligheten. Regimen Àr ökÀnd för sina hÄrda metoder nÀr det gÀller att tysta kritiker.
I sociala medier har mÄnga saudier i stÀllet uttryckt stöd för sina ledare i dessa tider av kris. Men andra har publicerat bilder pÄ den framlidne kung Abdullah, som var kÀnd för att vÀrna om de fattigaste i landet.
ââVi mĂ„ste förstĂ„s stödja regeringen men jag önskar att de skulle införa Ă„tgĂ€rderna stegvis, sĂ€ger 24-Ă„riga försĂ€ljaren Fatima till nyhetsbyrĂ„n Reuters.