Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Branschen sÄgar ny bankskatt

Svenska bankers utlĂ€ndska filialer ska ocksĂ„ beskattas enligt ett nytt förslag om bankskatt, som ska dra in 5–6 miljarder per Ă„r. RĂ€ttsosĂ€kert, tycker analytiker. Bankföreningen hoppas fĂ„ hjĂ€lp frĂ„n Bryssel för att stoppa förslaget.

Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.

Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2021-05-24 17:55

Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker enligt sin presentation av förslaget att det finns "vÀldigt stora vinster" i bankerna att beskatta.

– Det finns möjlighet för dem att bidra lite mer till det gemensamma och minska riskerna i ekonomin, sĂ€ger hon.

FrÄn branschen varnas det dock för högre rÀntor för hushÄll och företag som en konsekvens av den nya skatten.

– Det Ă€r rĂ€ttsosĂ€kert. Varför ska just bankerna betala mer i skatt? Det hade varit rimligare att höja bolagsskatten för alla företag om det behövs mer skatteintĂ€kter, sĂ€ger Andreas HĂ„kansson, analytiker pĂ„ den danska storbanken Danske Bank.

"Riskerna tÀcks redan"

Han tillĂ€gger att de storbanker som berörs mest av förslaget redan i dag betalar betydligt mer i skatt och avgifter Ă€n de flesta andra storbolag pĂ„ Stockholmsbörsen – trots att de generellt har lĂ€gre lönsamhet.

– Och varför ska skatten bara gĂ€lla stora banker? Varför inte ocksĂ„ mindre banker, dĂ€r risken egentligen Ă€r större? frĂ„gar han sig.

TT: Men ska inte storbankerna betala för att staten Àr yttersta garant nÀr systemviktiga banker hamnar i kris?

– Bankerna betalar redan en resolutionsavgift och avgift till den statliga insĂ€ttningsgarantin. Riskerna tĂ€cks redan upp med detta.

Bankföreningens vd Hans Lindberg Ă€r inne pĂ„ samma spĂ„r. Han har redan anmĂ€lt tidigare förslag om en svensk bankskatt till EU-kommissionen och han anser att bĂ„de tidigare och det nya förslaget – det tredje pĂ„ fem Ă„r – strider mot EU-rĂ€tten.

– Alla problem vi har lyft till EU-kommissionen finns kvar, sĂ€ger han.

FörstÀrker snedvridning av konkurrens

Bland annat anser Bankföreningen att skatten strider mot EU:s regelverk om statsstöd.

Lindberg reagerar samtidigt starkt mot att regeringen nu Àven vill beskatta svenska bankers filialer utomlands.

– DĂ„ förstĂ€rker man konkurrenssnedvridningen ytterligare mellan svenska banker och utlĂ€ndska banker.

Han ser dessutom en stor risk för att konkurrensen mellan banker och det som brukar kallas skuggbanksektorn, som erbjuder banktjÀnster utan att omfattas av bankregelverket, snedvrids av skatten. Snedvridning riskerar Àven att drabba storbanker i konkurrensen med mindre banker.

– Det Ă€r en investeringsskatt, sĂ€ger Lindberg.

Kan bromsa klimatinvesteringar

Scenariot han mÄlar upp Àr att banker i Sverige antingen mÄste höja rÀntor och avgifter eller skÀra ned personal för att hantera bankskatten. Detta befaras i sin tur slÄ mot tillvÀxt och investeringar i den ÄterhÀmtning som svensk ekonomi gÄr in i pÄ vÀg ut ur covid-19-pandemin.

Lindberg tror Àven att skatten kommer bromsa klimatinvesteringar som behövs för att nÄ mÄlen i Parisavtalet.

Magdalena Andersson vÀljer att beskriva förslaget som en riskskatt och tycker inte det Àr konstigt att Àven beskatta de svenska bankernas filialer i andra lÀnder dÄ de ocksÄ utgör en risk för svensk ekonomi.

Syftet med den nya skatten Àr skapa mer manöverutrymme vid en kris i det finansiella systemet, men Àven stÀrka de offentliga finanserna, uppger hon.

"Vi Àr överens"

I den förra remissrundan pekade Finansinspektionen pÄ brister i skattens utformning och att bankernas skulder i absoluta tal Àr ett dÄligt mÄtt pÄ risken i en banks verksamhet. RiksgÀlden var ocksÄ kritisk till utformningen.

TT: Tror du att Àndringarna Àr sÄdant som Finansinspektionen tycker Àr tillrÀckligt?

– Det fĂ„r vi naturligtvis se, det Ă€r dĂ€rför vi skickar ut det pĂ„ remiss. Men flera remissinstanser har pekat att det hĂ€r vore en bra förĂ€ndring, sĂ€ger Magdalena Andersson.

Förslaget Àr en del i en överenskommelse mellan januaripartierna, det vill sÀga regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

– Det finns mycket goda möjligheter att fĂ„ igenom en bankskatt, vi Ă€r överens inom januaripartierna och det hĂ€r Ă€r tĂ€nkt att komma i höstens budget.

Fakta: Ska börja gÀlla vid Ärsskiftet

Finansdepartementet har skickat ut ett förĂ€ndrat förslag om en sĂ„ kallad riskskatt för större banker – Ă€ven kĂ€nd som bankskatt. Bankernas skulder i utlĂ€ndska filialer ska enligt förslaget nu ocksĂ„ ingĂ„ i beskattningsunderlaget samtidigt som skattesatsen sĂ€nks nĂ„got.

Den rödgröna regeringen har stöd frÄn Centerpartiet och Liberalerna i frÄgan och vill att den nya skatten börjar gÀlla redan vid Ärsskiftet.

Banker med skulder pÄ över 150 miljarder föreslÄs fÄ betala en skatt pÄ 0,05 procent 2022 och 0,06 procent frÄn 2023 och framÄt. Skattesatsen har dÀrmed sÀnkts med 0,01 procentenheter jÀmfört med tidigare förslag.

Förutom de tre svenska storbankerna – Handelsbanken, SEB och Swedbank – mĂ„ste Ă€ven finlĂ€ndska Nordea och danska Danske Bank vara med och betala skatten baserat pĂ„ sina respektive filialers verksamhet i Sverige.

Skatten kommer dessutom att tillÀmpas pÄ LÀnsförsÀkringar, de tvÄ statliga instituten SBAB och SEK samt kommunernas kreditmarknadsbolag Kommuninvest.

Totalt berÀknas detta dra in fem miljarder till statskassan 2022 och sex miljarder 2023, skatteintÀkter som regeringen avser att anvÀnda till ökade försvarsanslag.

Remisstiden pÄ förslaget löper ut den 18 juni.

KĂ€lla: Finansdepartementet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!