De skenande priserna i landet hänger samman med landets centralbanks penningpolitik. Den går mot gängse teorier då den bygger på att möta högre inflation med sänkta räntor – som eldar på efterfrågan – i stället får åtstramande räntehöjningar.
Den turkiska liran har fallit hårt i skuggan av de omstridda räntesänkningarna, ned med 50 procent mot dollarn på ett år. Valutakollapsen har i sin tur eldat på landets importerade inflation och skrämt bort många utländska investerare från landet.
Enligt Turkiets centralbanks prognos ska inflationen i landet toppa någonstans mellan 80–90 procent i oktober i år och landets regering har som prognos att den ska ned till 65 procent vid årsskiftet.
Bakom vad som på marknaden beskrivs som ett penningpolitiskt experiment i Turkiet ligger landets president, Recep Tayyip Erdogan. Han har pläderat för ännu mer räntesänkningar, som han påstår skulle trycka ned priserna i landet. En grundläggande tanke bakom teorin är att inflationen snarare orsakas av faktorer i omvärlden – som Rysslands invasion av Ukraina och prisökningar på den globala råvarumarknaden – än inhemska faktorer.
Erdogan har sagt att centralbanken i Turkiet borde sänka styrräntan till 10 procent vid årsskiftet, från dagens 12 procent. Nästa räntebesked från Turkiets centralbank väntas den 20 oktober.