Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

OljejÀttar tjÀnar tusentals miljarder pÄ krisen

Krig och kris har gett mÄngmiljardvinster för vÀrldens oljebjÀssar. Vinsterna rakar i höjden och överskottet vrÀks ut i form av utdelningar och Äterköp till Àgarna. Och inget tyder pÄ att efterfrÄgan pÄ olja mattas av.

Fem största vĂ€sterlĂ€ndska bolagen, 2018–2023 i miljarder dollar.

Fem största vĂ€sterlĂ€ndska bolagen, 2018–2023 i miljarder dollar.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Ekonomi2023-02-09 05:30

– Det mesta pekar pĂ„ att efterfrĂ„gan pĂ„ olja kommer att fortsĂ€tta öka det nĂ€rmaste Ă„rtiondet, sĂ€ger Christian Kopfer, rĂ„varuanalytiker pĂ„ Handelsbanken.

Lönsamheten för olje- och gasindustrin har skjutit i höjden bland annat som en effekt av Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland.

BörsbjĂ€ssar som BP, Exxon Mobil och Shell gör kanonresultat. Tillsammans med konkurrenterna Chevron och Total Energies ser de enligt prognoser frĂ„n analysföretaget Refinitiv ut att kunna rĂ€kna hem vinster pĂ„ motsvarande 2 100 miljarder kronor i spĂ„ren av Ukrainakriget och energikrisen 2022.

Och pengarna har en tydlig riktning. Investeringar i ökad produktion i den kapitalintensiva sektorn Àr inte prioriterat. Detta tema Àr tydligt vart man Àn tittar, enligt Christian Kofper.

– Det gĂ„r nu betydligt mer till Ă„terköp av aktier och andra aktievĂ€nliga Ă„tgĂ€rder, som utdelningar – i stĂ€llet för stora investeringar, sĂ€ger han.

– Det Ă€r en stor trend, tillĂ€gger han.

Ökad produktion

Exxon Mobil Ă€r ett exempel. De ökar förvisso investeringstakten till 20 miljarder dollar i Ă„r, upp frĂ„n fjolĂ„rets 18 miljarder. Men detta ska jĂ€mföras med nivĂ„er kring det dubbla för bara 5–10 Ă„r sedan.

– Inflationsjusterar du det blir det Ă€nnu större skillnad, sĂ€ger Kopfer.

Kollegan Jens NÊrvig Pedersen pÄ Danske Bank observerar samma sak nÀr det gÀller de stora börsbolagen i USA.

– USA producerar mindre olja nu Ă€n före covid-19-pandemin, trots stora vinstmarginaler. För tio Ă„r sedan eller tidigare hade det troligen inneburit stora investeringar. Men denna koppling mellan vinster och investeringar har brutit samman i USA, sĂ€ger han.

En orsak till detta Àr Bidenregeringens offensiv med stöd till grön omstÀllning, tror han.

Men pÄ global nivÄ ser han tecken pÄ att oljeproduktionen Àr pÄ vÀg uppÄt pÄ mÄnga hÄll efter att ha ÄterhÀmtat sig frÄn covid-19-pandemin och turbulensen kring Ukrainakriget.

– Den ryska produktionen har fallit 15 procent. Men produktionen har ökat lika mycket i latinamerikanska lĂ€nder, Kanada, Norge. Till det kommer lite mer frĂ„n Qatar och Kina, sĂ€ger han.

Varmt jÀrn

Produktionen globalt hÀmmas inte bara av att börsbjÀssar i vÀst slutat satsa lika mycket pÄ investeringar. Samma strategi prÀglar oljekartellen Opec, med Saudiarabien i spetsen, och Vladimir Putins Ryssland. Produktionen begrÀnsas med avtal om produktionskvoter för att hÄlla uppe prisnivÄn.

– Det handlar lite om att smida medan jĂ€rnet Ă€r varmt och man försöker dĂ€rför plocka ut de pengar som bolagen genererar, sĂ€ger Kopfer om oljeindustrins strategi.

Vinstlyftet 2022 vÀntas dÀmpas nÄgot 2023, men strukturellt Àr det historiskt hög nivÄ pÄ oljepriset.

– Opec tillsammans med Ryssland har ett vĂ€ldigt starkt grepp om oljemarknaden. Tidigare var USA en stark konkurrent till Opec – och Ă€ven Ryssland. Men nu Ă€r ju ryssarna mer eller mindre i allians med Opec, medan USA har slĂ€ngt in handduken, sĂ€ger Kopfer.

PrisnivĂ„erna antas framöver pendla kring 80–100 dollar per fat, vilket enligt Kopfer kan jĂ€mföras med ett lĂ„ngsiktigt historiskt snitt kring 60 dollar per fat.

– SĂ„ ser det ut om man tittar framĂ„t – det hĂ€r Ă„rtiondet i alla fall, sĂ€ger Kopfer.

Kan gynna

NĂ„gonstans efter 2030 – nĂ€r elektrifieringen av transportsektorn antas ha brett ut sig – skönjer han en topp för efterfrĂ„gan pĂ„ olja.

– Men dĂ€r Ă€r vi inte Ă€nnu. Det mesta pekar pĂ„ att efterfrĂ„gan pĂ„ olja kommer att fortsĂ€tta öka det nĂ€rmaste Ă„rtiondet.

För Pedersen Àr det Àn sÄ lÀnge mycket mer oklart nÀr efterfrÄgan pÄ fossila brÀnslen faktiskt börjar vika.

Pedersen pekar pĂ„ att den globala oljekonsumtionen per invĂ„nare i princip varit oförĂ€ndrad de gĂ„ngna 40 Ă„ren, trots alla förĂ€ndringar vi sett pĂ„ marknaden. Och dĂ„ vĂ€rldens befolkning vĂ€ntas öka med 25 procent pĂ„ 30–40 Ă„r ser han en enorm ökning av efterfrĂ„gan pĂ„ energi.

– Kommer förnybara energikĂ€llor trĂ€nga undan fossila brĂ€nslen och Ă€ven ta hand om den ökade efterfrĂ„gan pĂ„ energi? Jag har inget svar pĂ„ den frĂ„gan, men jag kan konstatera att det Ă€r ett ganska stort kliv för förnybara energikĂ€llor och att det kan finnas utrymme för fortsatt oljeproduktion lĂ„ngt fram i tiden, sĂ€ger han.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!