Centralbankskollegorna i Frankfurt, London och Washington har redan bytt fot, uppskrÀmda av inflationsspöket. Men trots att omvÀrlden börjat strama Ät hÄller Stefan Ingves fast vid bilden av att det ser annorlunda ut i Sverige.
Ingves tonar ned risken för att den svagare kronan, en pĂ„tagligt tajt arbetsmarknad eller trenden med stigande inflationsförvĂ€ntningar ska göra att inflationen fĂ„r fĂ€ste hĂ€r ocksĂ„. Och nĂ€r vĂ„ra elrĂ€kningar och bensin- och dieselnotor slutar klĂ€ttra uppĂ„t â eller till och med sjunker nedĂ„t â ser Ingves framför sig hur den svenska inflationen i princip gĂ„r upp i rök.
Kronan tappar tio öre
I slutet av i Ă„r rĂ€knar Riksbanken med en KPIF-inflation pĂ„ lite drygt 1 procent â mot 4,1 procent i december 2021. Och i mitten av 2023 ligger prognosen pĂ„ att den stabiliserat sig runt inflationsmĂ„let pĂ„ 2 procent.
Riksbanken bekrĂ€ftar med rĂ€ntebeskedet sin roll som en av vĂ€stvĂ€rldens mest duvaktiga centralbanker. I prissĂ€ttningen inför rĂ€ntebeskedet rĂ€knade investerare med tvĂ„ rĂ€ntehöjningar redan i Ă„r â sedan Europeiska centralbanken (ECB) sĂ„ sent som förra veckan öppnat dörren för rĂ€ntehöjningar 2022.
Kronan tappar över tio öre mot bÄde dollarn och euron efter rÀntebeskedet. Det Àr en ovanligt stor kursrörelse. Samtidigt trycks rÀntorna pÄ svenska obligationer ned med cirka 0,05 procentenheter.
"Man kan aldrig utesluta nÄgonting"
I sitt rÀntebesked pekar Riksbanken pÄ ett ovanligt stort mÄtt av osÀkerhet nÀr det gÀller inflationsprognosen. Risken för att inflationen blir "pÄtagligt och varaktigt högre Àn 2 procent" Àr dock liten, enligt Ingves.
ââSkulle det vara sĂ„ att inflationen blir nĂ„got annat Ă€n vad vi tror fĂ„r vi anpassa oss till det, tillĂ€gger han.
NÀr TT frÄgar om det gÄr att utesluta en höjning av styrrÀntan i Är blir svaret:
ââMan kan aldrig utesluta nĂ„gonting, för Sverige Ă€r en liten, extremt öppen ekonomi med mycket stora kapitalflöden mellan Sverige och omvĂ€rlden.
Ingves tillÀgger i samma andetag att sannolikheten för detta Àr lÄg.
Han ser inga skÀl att synkronisera sig med andra centralbanker just nu. Han pekar pÄ hur det samtidigt som man stramar Ät i vÀst blÄser pÄ med nya stimulanser i bÄde Japan och Kina.
Dessutom lyfter han fram att i Sverige sjönk inflationen till 1,7 procent i december, om man rensar bort energipriserna. Samma inflationsmÄtt i USA ligger samtidigt pÄ 5,6 procent och i eurozonen pÄ 2,6 procent.
Risk för överhettning
Susanne Spector, chefsanalytiker pÄ Nordea, varnar för riskerna med det fortsatta penningpolitiska stödet frÄn Riksbanken.
ââJag tycker att direktionen borde ha signalerat en tydligare Ă„tstramning, sĂ€ger hon.
ââRisken Ă€r att det blir överhettning, tillĂ€gger hon.
Om inflationen biter sig fast och fortsÀtter uppÄt kan det tvinga Riksbanken att agera ovÀntat snabbt och mycket lÀngre fram för att kyla av ekonomin. Detta kan Àven slÄ mot förtroendet för Riksbanken, enligt Spector.
ââOm Riksbanken har fel om inflationen â som Ă€r svĂ„rbedömd just nu â riskerar Ă€ven de att behöva göra en stor omsvĂ€ngning senare i Ă„r, sĂ€ger hon.
Det Àr samtidigt tydligt att det Àven i Riksbankens direktion rÄder delade meningar om penningpolitiken. Skiljelinjen framtrÀder i frÄgan om hur den gigantiska obligationsportföljen, som Riksbanken har köpt pÄ sig under pandemin, ska hanteras framöver.
Enligt rÀntebeskedet ska obligationsportföljen hÄllas intakt under 2022, med hjÀlp av Äterinvesteringar nÀr obligationer förfaller. Men direktionen Àr splittrad i tvÄ jÀmnstora lÀger i frÄgan, vilket tvingade Stefan Ingves att anvÀnda sin utslagsröst för att fÄ igenom sin linje pÄ veckans möte.