Kriget
ââĂven om kriget fortfarande Ă€r brutalt med risk för att det kommer att pĂ„gĂ„ lĂ€nge sĂ„ har marknaden hanterat de akuta riskerna, sĂ€ger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
Robert Bergqvist, seniorekonom vid SEB, poÀngterar att lÀget fortsatt Àr mycket allvarligt bÄde sÀkerhetspolitisk och humanitÀrt.
ââĂven om det fanns signaler sĂ„ var vi överraskade nĂ€r Ryssland valde att gĂ„ in i Ukraina. I ett nĂ€sta steg öppnas en helt ny spelplan som man nĂ€stan vill undvika att spekulera kring vad den kan innebĂ€ra.
Skulle kriget förvÀrras riskerar vi att se samma scenario Äterupprepas, menar Annika Winsth. Marknaden kastas in i nÄgot okÀnt. DÄ sker en vÀrdeflykt mot guld och dollar medan marknaden letar ny jÀmvikt.
ââDet kan lĂ„ta absurt om man utgĂ„r frĂ„n kriget som ett mĂ€nskligt lidande, men investeringsmĂ€ssigt Ă€r det sĂ„ det mĂ„ste fungera, allt annat Ă€r orimligt, sĂ€ger hon.
Sanktionerna
VÀstvÀrldens samlade sanktioner syftar till att sÀnka Ryssland ekonomiskt. Men risken finns att det slÄr mot Europas ekonomier?
Rysslands ekonomi utgör endast omkring 1,7 procent av vÀrldsekonomin, och landet var redan delvis avskuret frÄn vÀst till följd av tidigare sanktioner sedan Krim-invasionen 2014.
ââUtgĂ„ngspunkten Ă€r att sanktionerna fĂ„r liten effekt pĂ„ vĂ€stliga ekonomier, sĂ€ger Robert Bergqvist men tillĂ€gger att det blir ett annat lĂ€ge om Putin som motdrag stĂ€nger av gaskranen.
ââOm Ryssland svarar med att stoppa energiexporten till Europa kommer vi att fĂ„ se effekter.
Inflationen
VĂ€rldens centralbanker, dĂ€r ibland amerikanska Fed, Europeiska ECB och svenska Riksbanken, har flaggat för rĂ€ntehöjningar â detta trots kriget.
Robert Bergqvist menar att mÄnga nu stÀller sig frÄgan hur en centralbank kan höja rÀntan nÀr det finns risk för minskad tillvÀxt, i ett lÀge dÀr konjunkturen försvagas. Hur tÀnker de?
ââI ett sĂ„dant hĂ€r lĂ€ge nĂ€r vi har ett inflationsproblem finns inget alternativ för centralbankerna, de mĂ„ste agera med rĂ€ntan och visa att de tar inflationsproblemet pĂ„ allvar, sĂ€ger han.
Annika Winsth Àr inne pÄ samma linje och menar att centralbankerna om de tvingas vÀlja mellan att parera effekterna av kriget och inflationen vÀljer det senare.
ââDe Ă€r medvetna om kriget, men inflationen Ă€r viktigare för dem och de mĂ„ste agera pĂ„ riskerna för inflationen.
TillvÀxten
Men samma medvetenhet finns inte hos företag och hushÄll, understryker Annika Winsth. Kriget i kombination med stigande inflation hotar att utlösa en ny kris nÀr hushÄllen tappar köpkraft, nÄgot som kan slunga oss in i "den sÀmsta av vÀrldar" med minskad tillvÀxt som följd.
ââNu fĂ„r hushĂ„llen vĂ€ldigt höga priser, samtidigt tvingas centralbankerna höja rĂ€ntan medan konjunkturen viker av nedĂ„t, sĂ€ger hon.
Trots inflationsrisken menar dock Robert Bergqvist att börsen kan stÄ sig bra.
ââI ett lĂ€ge dĂ€r du har vĂ€ldigt lĂ„ga och negativa realrĂ€ntor, i en sĂ„dan miljö gynnas olika typer av tillgĂ„ngar som börs eller aktier, Ă€ven fastigheter. Det som dĂ€remot inte Ă€r sĂ„ bra att göra i dag Ă€r rĂ€nteplaceringar, dĂ€r Ă€ter inflationen upp vĂ€rdet pĂ„ dina tillgĂ„ngar.
Kina och virusutvecklingen
Kina, vÀrldens största ekonomi, har indirekt visat stöd för Ryssland genom att sprida vidare landets propaganda i sina egna kanaler vilket vÀst uppmÀrksammat. DÀrtill brottas Kina med ett coronautbrott och hÄller för nÀrvarande nÀstan 30 miljoner invÄnare i karantÀn efter att smittspridningen tagit fart i landet den senaste mÄnaden.
ââTappar Peking greppet om virusspridningen och mĂ„ste stĂ€nga ner mer, dĂ„ kommer det fĂ„ stora konsekvenser tillvĂ€xtmĂ€ssigt. Logistik- och vĂ€rdekedjor kommer att fĂ„ problem, sĂ€ger Robert Bergqvist.