Ekonom om bankvinsterna: Det liknar en kartell

Banker är troligen inte mer giriga än andra organisationer, enligt Claes Hemberg.

– Det är bara det att branschen är uppbyggd så att det ger bankerna friheten att kunna vara giriga, säger han.

Särskilt svårt med bolån

Han pekar på hur snabba prisförändringarna i inflations- och räntechocken gör det stökigt och svårare än vanligt för konsumenterna.

– Det gäller både på blodpudding och bolån. Särskilt svårt är det i bolån, eftersom det är mer abstrakt. Och dessutom: stora pengar och procent. Detta utnyttjar förstås bolånejättarna. Därför tjänar de extra mycket mer i dag än i fjol. Och räntehöjningar i sig borde inte ge högre vinster.

Konkurrensen måste öka, tror Hemberg. Och så måste det bli enklare för hushåll att förstå hur räntesättningen går till. Inlåsningsmekanismer måste också bort, så att det blir enklare att byta bank, tycker han.

– De fyra storbankerna har de senaste årtiondena anpassat sig till varandra. De beter sig ungefär på samma sätt. De ändrar räntan upp och ner på samma sätt, har samma svårbegripliga villkor och knepiga sätt att förhandla. De har samma metod. Det är en kultur som liknar en kartell, säger han.

"En skev diskussion"

Inne i bankvärlden är perspektivet på frågan ett helt annat.

– Om svenska banker inte hade haft den här goda lönsamheten hade marknaden varit orolig för bankerna generellt. Det hade drivit upp bankernas finansieringskostnader och gjort det dyrare för svenskar att låna pengar, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank – nummer fem bland bankerna i Sverige.

Han beskriver – precis som flera bankdirektörer gjort i samband med veckans delårsrapporter – konkurrensen som hård och prissättningen på svenska banktjänster som låg. Och han kallar debatten om bankernas räntevinster för "populistisk".

– Jag förstår inte detta. Banker är inte mer lönsamma än många andra bolag på börsen. Jag förstår inte vad det är som gör att bankerna inte kan ha den här typen av lönsamhet när andra bolag har det, säger han.

– Jag tycker det är en skev diskussion. Det känns som ett politiskt spel där det verkar anses mer okej att vara negativ mot banker än övriga sektorer, tillägger han.

Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, är mer på Hembergs spår.

– Bankernas största fokus är ju aktieägarna. Det är ganska uppenbart, även om de säger att kunden är i fokus. Då gäller det att maximera vinst, säger han.

Vill se översyn av konkurrensen

Detta är inte konstigt i en marknadsekonomi, enligt Bertoft.

– Men när man gör så här stora vinster upplevs ju det som provocerande, säger han.

Bankkunderna själva måste också bli mer aktiva, tycker Bertoft.

– Byt bank! Testa! Förhandla om bolåneräntan. Skaffa flera banker, där du får mer betalt för insatta pengar. Och tala om när du är missnöjd. Mejla banken. Ett mejl spelar ingen roll, men om det är många som mejlar om samma sak kan det ta skruv, säger han.

När det gäller vad politiker och myndigheter kan göra vill Bertoft se en översyn av konkurrensen och nya redovisningskrav:

– Allt handlar om att det ska vara lätt att välja rätt. Det gäller ju även banker. Då måste man veta villkoren. Hur är det här uträknat? Det borde bli mer transparent och mer synligt.

– Det är en roll för myndigheterna, att ta fram förordningar som gör att bankerna måste redovisa hur de räknar.