Riksbanken har lĂ€nge varit en stabil vinstmaskin för staten. De Ă„rliga utdelningarna har pendlat mellan 2,3 miljarder och 6,8 miljarder per Ă„r de gĂ„ngna tio Ă„ren â sammanlagt snudd pĂ„ 42 miljarder kronor under perioden 2012â2021.
Men förutsÀttningarna har Àndrats radikalt av det ovÀntat snabba rÀntelyftet i inflationens spÄr. RÀntelyftet slÄr nÀmligen hÄrt mot vÀrdet pÄ alla de vÀrdepapper Riksbanken har stödköpt sedan 2015. Det lyfter Àven Riksbankens rÀntekostnader för affÀrsbankernas insÀttningar, som ökat pÄ grund av stödköpen.
Kan sluta med kapitaltillskott
Just nu ser det ut som att 2022 Ă„rs rĂ€nteförluster för Riksbanken kan sluta med att riksbanksfullmĂ€ktige begĂ€r kapitaltillskott frĂ„n riksdagen â Ă€ven om detta formellt kanske kan skjutas upp till 2024.
Hur stora Riksbankens förluster blir Àr oklart. RÀnteförlusterna ska bland annat vÀgas mot den svagare kronans effekter pÄ vÀrdet av Riksbankens guld- och valutareserv och andra orealiserade vinster och förluster.
Men i ett rĂ€kneexempel frĂ„n i somras av David Kjellberg och Magnus Ă hl â tvĂ„ tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ Riksbanken â skattas förlusten för Riksbanken 2022 till 65 miljarder. Om det skulle bli verklighet Ă€ter det i princip upp hela det egna kapitalet, som vid utgĂ„ngen av 2021 lĂ„g pĂ„ 66 miljarder.
Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, ser minus 65 miljarder som ett ganska rimligt scenario.
ââMen det Ă€r nog inte i överkant. TvĂ€rtom, snarare i underkant, sĂ€ger han och hĂ€nvisar till att rĂ€ntorna ser ut att stiga mer Ă€n de nivĂ„er som kalkylen bygger pĂ„.
Han efterlyser nya berÀkningar med olika rÀntescenarion frÄn Riksbanken.
"En centralbank kan alltid betala för sig"
Hur förlusterna ska hanteras Àr en rÀtt snÄrig bokföringshistoria. Det avgörs av hur man periodiserar förlusterna, men ocksÄ av nya bestÀmmelser i den riksbankslag som ska klubbas i veckan och trÀda i kraft vid Ärsskiftet.
MĂ„lnivĂ„n för Riksbankens egna kapital ligger enligt lagförslaget pĂ„ 60 miljarder. DĂ€r finns Ă€ven ett krav pĂ„ Riksbanken att â om det egna kapitalet faller under 20 miljarder â begĂ€ra kapitaltillskott Ă„tminstone upp till det som kallas grundnivĂ„n pĂ„ 40 miljarder.
Men till saken hör att den nya lagens skrivningar om Riksbankens skyldighet att begÀra kapitaltillskott om det egna kapitalet faller börjar tillÀmpas först 2024. Dessutom saknar det egna kapitalets nivÄ egentligen praktisk betydelse för Riksbankens möjlighet att bedriva penningpolitik och att vara sista utpost pÄ den svenska finansmarknaden, enligt Kjellberg och à hl:
âEn centralbank kan alltid betala för sig i den egna valutan och centralbanken kan under en period till och med ha ett eget kapital som Ă€r negativt och Ă€ndĂ„ fungera i stort sett som vanligtâ, skriver de.
Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare pÄ amerikanska Pimco, gör samma bedömning. Och han pÄminner Àven om att mÄnga andra centralbanker runt om i vÀrlden ocksÄ gör stora förluster pÄ stödköpta obligationer just nu.
ââOm du sĂ€tter ihop Riksbankens och statens balansrĂ€kningar till en samlad balansrĂ€kning spelar detta ingen större roll. Du tar pengar frĂ„n en hand och ger till en annan, sĂ€ger han.
Kan skapa motstÄnd mot stödköp
Fast han utesluter inte att förlusterna kan skapa förtroendeproblem och ett politiskt motstÄnd mot nya stödköp i framtiden.
ââFör tillfĂ€llet spelar det ingen större roll. Men det kan politiskt se problematiskt ut att Riksbanken gör förluster, sĂ€ger Beck-Friis.
Andersson hÄller med:
ââJag tror att allmĂ€nheten och politiken nu fĂ„r upp ögonen för detta. Det tror jag kommer att begrĂ€nsa den hĂ€r typen av Ă„tgĂ€rder i framtiden, sĂ€ger han.
ââAndra lĂ€nder anvĂ€nde stödköp som ett krisverktyg. Det gjorde vi ocksĂ„, men bara i början av pandemin. Under Ă„ren 2015â2019 hade vi högkonjunktur och den började innan stödköpen, tillĂ€gger han.