Under andra kvartalet ökade lönerna på årsbasis med 1,4 procent, enligt Medlingsinstitutet, vilket är halva ökningstakten jämfört med första kvartalet. Och farten bedarrar allt mer, i juni var påslagen i snitt på 1,1 procent.
I pandemins spår sköts hela lönerörelsen i våras på framtiden. Så att löneökningstakten har avstannat är kanske därför inte så konstigt.
Men i själva verket har nog lönerna ökat betydligt mindre än så.
"Löneökningstakten i framförallt näringslivet skulle ha saktat in ytterligare om det inte vore för att lågavlönade var överrepresenterade bland dem som blev av med jobbet. Detta bidrar till en högre genomsnittslön bland dem som fortsatt behåller sin anställning och det var en snabb minskning av timavlönade under andra kvartalet", skriver Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet, i en kommentar.
De flesta med jobbet kvar har nog helt enkelt legat kvar på samma lön.
Men de statliga permitteringarna, som många företag och anställda utnyttjat, krånglar till statistiken. Timlönen ökar när arbetstiden minskar mer än månadslönen. Men Medlingsinstitutet har valt att bortse från den effekten i sin statistik.