I hjärtat av Söderköping, i den av så många omtyckta och använda Brunnsparken, i en del som uppfattas som en viktig del av Söderköpings själ, där har kommunen framskridna planer på att bygga 90 lägenheter i sju fyravåningshöga huskroppar alldeles vid Storån. Ett brutalt och okänsligt ingrepp i ett av stadens gröna stråk, granne till riksklassat område och där omgivningen med 1-2 våningshöga villor är av trädgårdsstadskaraktär.
I den omfattande och välgjorda detaljplanen talar man om att ”bebyggelsen skall förhålla sig till omgivande bebyggelsens arkitektur". Hur kan 13,4 m höga huskroppar förhålla sig till huvudsakligen låg villabebyggelse annat än genom att kraftigt avvika? Man tar sig för pannan. Det finns även andra skäl att skrota förslaget som också innefattar 95 p-platser. Geologisk undersökning (Hylander 2004) visar att marken består av 23 m lös eller mycket lös lera under ytlagret, att ny bebyggelse behöver pålas och att även om ny bebyggelse placeras 10-15 m från Storån föreligger skredrisk.
Det gällande strandskyddet (100 m för Storån) tänker kommunen upphäva rakt av. Är detta kommunicerat med Söderköpingsborna? Den i parken belägna välhållna, fina tennisbanan försvinner i ett pennstreck.
Ingen miljöbedömning behöver göras enligt förslagsställarna. Antag att 100 nya bilar tillförs detta känsliga område. Ingen miljöpåverkan (buller, avgaser, olycksrisker mm)? Hur tänker ni beslutsfattare?
Söderköping denna unika stad med ett stort historiskt arv att förvalta, behöver naturligtvis bostäder. Men varför hårdexploatera ett sårbart och värdefullt område? Varför riskera miljö, trivsel och kanske nya sättningar i mark och hus, något många i detta område redan fått erfara? Flera centralt belägna markområden har redan föreslagits som möjliga att bebygga t ex gamla brandstationen. I närtid kommer en ny dragning utanför staden av E22 att dras. Helt nya markområden kommer att frigöras.
Politiker: tänk om! Söderköpingsbor: protestera!