I en replik mot Föreningen Svenskt Landskapsskydd - FSL, ondgör sig Anders Wijkman m.fl. skribenter, (Folkbladet 5/8) över kampanjmaterial, som enskilda medlemmar i FSL i sin förtvivlan över att få sin livsmiljö och sina fastighetsvärden ruinerade, har spridit till pressen.
Centralt tar givetvis FSL avstånd från oförsonliga uttryck som "Attackera", "Kryp politikerna inpå kroppen", "Sprid rykten", etcetera. Vidare är skribenternas ifrågasättande av klimatvetenskapen inte heller FSL:s bord enligt årsstämmans beslut 2011, citat: "... att styrelsen skyndsammast skall ändra Vision och Värdegrund till en version utan innehåll av klimatfrågan." Det skulle för övrigt vara ologiskt att samtidigt bestrida klimatförändringar och vindkraft, eftersom vindkraft endast är motiverad om klimatförändringar sker. FSL talar inte mot sig själv utan är i stället en samlande röst i debatten och ett stöd för de människor som hotas av vindkraftverk i sin närhet, samt för dem som stödjer deras kamp. Skribenterna fördöljer vidare i sin argumentering EU-målet, nämligen att expansion av vindkraft enbart skall ske till havs, främst i Nordsjön och Östersjön, där det blåser tillräckligt. Hur höga vindkraftverken än byggs i den svenska skogen, åtminstone upp till 500 meter i höjd, så kan, byggnadsaerodynamiskt, inte tillnärmelsevis samma effektivitet nås som till havs. Detta visas inte minst genom dyrköpta erfarenheter från Hishult, 6,5 m/s i medelvindstyrka, 24,5 procent i effektivitet eller 2147 fullasttimmar 2010, citat: "Det blåser för lite i skogen." Det är dock tillfredställande att skribenterna har kommit till insikt om att Sveriges vindelproduktion, med en fördubbling sedan 2009, just nu är i paritet med Europas. Med målet 30 terawattimmar vindel per år skulle Sverige förhållandevis vida överträffa EU:s mål, men till gigantiska kostnader - inte minst för livsmiljön.