Vi duger - en gång vart fjärde år
Vår arbetsmarknadsminister brukar ju muntra upp oss med att berätta ett vi har ett riktigt "skitår" framför oss och då är det väl så. Men vi är obotliga optimister och tror att nästa år kommer att bli helt fantastiskt.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Som ni nog har förstått hör vi inte till eliten i samhället. Vi är kvinnor av födsel och ohejdad vana och dessutom är vi numera också pensionärer. Dubbelfel, som det heter på tennisspråk. Men nästa år kommer vi att bli uppmärksammade minsann! Inte så att vi kommer att erbjudas några nya, spännande uppdrag, inte så länge som det finns en karl, som måste prioriteras. Då hjälper det inte en kvinna hur väl hon har utfört sina åtaganden, en karl är alltid en karl. Däremot är ju kvinnor och även pensionärer bra att ha som reserver. Vi är oftast lojala och arbetsvilliga och hjälper gärna till när det behövs. Nästa år kommer det att behövas och då kommer vi att ses som en resurs. Vi får gärna hjälpa till med att stå på torgmöten och dela ut flygblad. Dessutom är våra röster åtråvärda. Alla politiska partier kommer att göra allt för att visa hur väl de vill oss. Det är viktigt med förebilder. Om kvinnor ständigt slår huvudet i glastaket och om pensionärer alltid får höra att dom kostar pengar så kan det vara lätt att tappa gnistan och engagemanget. Vår förhoppning har alltid varit att forma ett samhälle som ser alla medborgare, även kvinnor och pensionärer, som resurser, som fullvärdiga tillgångar för samhället. Men då räcker det inte med att bara prata, om än aldrig så vackert, utan då måste det också återspeglas i samhället. Vi vill aldrig mer höra "Javisst, hon är jätteduktig, men vi kan inte gå förbi Honom". Eller "Ja hon skulle säkert vara perfekt för uppdraget, men hon är ju så gammal". Om det alls ges något motiv, ofta räcker det med outsagda hinder vid mer åtråvärda tillsättningar. Finns det några vetenskapliga bevis för att män fattar klokare beslut än kvinnor? Vi har då aldrig sett någon sådan avhandling och tyvärr behöver man inte titta långt för att se hur vår värld styrs. Man undrar stundom om inte herrarna i beslutsposition borde bytas ut mot sina mödrar, hustrur och döttrar. Även på markplanet skulle vi kunna åta oss att peka på underliga val. Vi har inte heller sett att det är tvärsäkert att yngre beslutsfattare är bättre än äldre. Bäst är det väl med en bra blandning. Men vi är inte bittra, nej vi är som sagt optimister. Vi ser fram mot nästa år, då vi kommer att bli efterfrågade och betraktade som en tillgång, som samhället kommer att ta vara på, ja kanske inte än men i en oviss framtid, kanske. Det blir riktigt roligt!