Situationen på Afrikas Horn är av ett katastrofalt slag. Miljontals barn hotas av svält. Det här är bara en av de obarmhärtiga katastrofer som drabbar Afrikas Horn.
När jag hör talas om det som händer så undrar jag om vi faktiskt gör tillräckligt. I flera årtionden så har man kunnat höra talas om pengar som man donerat till hjälporganisationer inte alltid når slutmålet. I årtionden har vi människor i Sverige slängt allt mer mat när barn och vuxna i världen inte ens har mat för dagen.
När vi har resurser att kunna hjälpa människor runt om i världen att må bättre, se bra ut och vara lyckligare varför gör vi inte det då? Varför tar vi inte tillvara på möjligheten så att varje människa i världen får ett drägligt liv?
Jag tror att det har med vinningslystnad och själviskhet att göra. Det är klart att man inte vill släppa ifrån sig sina pengar, för då blir man ju lite mindre rik. Då tänker man inte på de människor som är i nöd, utan då tänker man på sig själv. Är det verkligen ett sådant samhälle som vi vill leva i? Det är även den här drivkraften som får stora hjälporganisationer att inte skicka ut alla pengar till sina projekt.
Jag som medmänniska ser varje dag på nyheterna och lika fullt slås jag varje dag över hur grym dem mänskliga varelsen är som låter detta pågå. Den människa som säger att man i grund och botten är god måste ta på sig "verklighetsglasögonen" och ta bort skynket så att man ser det som faktiskt pågår. Är människan god som skapar lidande och som låter det fortgå? Politiker gör ingenting åt det. Företagare gör ingenting åt det. Hjälporganisationer försnillar pengar och gör således väldigt lite.
Jag skulle vilja definiera om människan enligt följande: "Människan är en varelse som varje dag gör det lite svårare för sina medmänniskor att leva. Människan är därtill snål, girig och lögnaktig. Allt var människan gör det går i stöpet för människan är inte kapabel att ’själv styra sina steg’"