Vem som helst blir inte hustrumördare
Kriminologen Mikael Rying på Brottsförebyggande rådet (Brå) har undersökt gärningsmännen bakom 253 mord på kvinnliga partners som begåtts i Sverige under åren 1990-2004. I en TT-intervju beskrevs hans undersökningsresultat som "förvånande".
En hög andel, 60 procent, av kvinnomördarna är tidigare kriminellt belastade. Varannan är arbetslös eller förtidspensionär och 40 procent är alkoholmissbrukare. Och hela 90 procent är psykiskt sjuka eller störda. Foto: Adam Ihse/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är alltså inte "vanliga män" som dödar sina partners. Undersökningen visar tvärtom att de män som mördar lever under svåra förhållanden och har låg social status. En hög andel, 60 procent, är tidigare kriminellt belastade. Varannan är arbetslös eller förtidspensionär och 40 procent är alkoholmissbrukare. Och hela 90 procent är psykiskt sjuka eller störda.
Som sagt, inte särskilt förvånande. Men det finns starka myter på det här området. Myterna för hustrumördare är påfallande lika de som odlas när det gäller vem som blir tung narkotikamissbrukare. Också här hävdas att "vem som helst" kan fastna på det tunga knarket.
I verkligheten förhåller det sig inte alls så. Skulle tro att det i runda slängar är ungefär samma relationer som för hustrumördarna: Cirka tio procent är "vem som helst". För de övriga kan man i stort lägga en blåkopia från Mikael Ryings undersökning av vad som karaktäriserar en hustrumördare.
När insikterna om hur det förhåller sig i verkligheterna till sist sjunker in kanske skyddsåtgärderna och det socialt förebyggande arbetet äntligen kan bli mer riktat och effektivt.
Ingen föds till vare sig hustrumördare eller tung narkoman. Men många föds och växer upp med mångdubblade risker att ända upp just som hustrumördare eller tung missbrukare. Det är de som behöver hjälp och stöd. Deras uppväxtmiljöer behöver renoveras och förbättras. Deras egna chanser till värdiga och hyggliga liv behöver förstärkas genom begåvande och kreativa stödinsatser.
Så länge myten om "Vem som helst" styr vårt tänkande så kletas det förebyggande och socialpolitiska arbetet ut på hela samhällsfältet. Vilket betyder att de som är i behov av väldigt mycket stöd riskerar att få alldeles för lite uppmärksamhet. Vilket i sin tur innebär att inskolningen och rekryteringen av nya hustrumördare och tunga narkomaner kan fortgå utan något större motstånd.