Ullenhag äntligen ute ur städskåpet
Så klev då Erik Ullenhag äntligen in på banan igen. Hans artikel på DN debatt i går har många läsarter. Ett sätt att läsa Ullenhag är att ta hans kritik av centerpartiets högervridning bokstavligt. Centern har gjort flera anmärkningsvärda markeringar mot den gemensamma allianspolitikens mittfåra.
Erik Ullenhag tog steget ut ur Folkpartiets städskåp igår. Hans artikel på DN debatt, där han kritiserar centerpartiets högervridning, är egentligen en kritik mot hans eget partis utveckling de senaste åren, menar ledarskribenten. Erik Ullenhag utsågs till partisekreterare efter valet. Hittills har han ägnat sin tid åt defensiv och intern uppstädning. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vad än mera är; Ullenhag anmäler sig själv som en profilerad och socialliberal kandidat till uppdraget som ny partiledare efter Lars Leijonborg.
Jag har väntat på att höra från Ullenhag. Han miste sin riksdagsplats i och med folkpartiets dåliga val 2006. Men han återkom snabbt som partisekreterare. Under sina första månader som partisekreterare har Erik Ullenhag fått ägna sig åt defensiv och intern uppstädning efter det dåliga valet i allmänhet och efter ståhejet om stölderna av material från socialdemokraternas databas i synnerhet.
Men igår steg han fram ur folkpartiets egna, lilla städskåp. Beväpnad med en stor och rejäl kvast förklarade han sig beredd att försöka göra något åt folkpartiets stora och strukturella problem.
Erik Ullenhag har länge varit en lovande politiker i folkpartiet. I takt med att hans parti steg för steg lämnat socialliberalismens grunder till förmån för en mer konservativ och tillbakablickande ?betygs - och disciplin" politik, har Ullenhags position emellertid gradvis försvagats. Han har fått stå tillbaks för i första hand Jan Björklund och Mauricio Rojas.
Men nu väntar kanske andra tider. Det finns ett utbrett missnöje inom folkpartiet. Leijonborg är förvisso en seg kämpe. Politiskt har han överlevt såväl hårda interna attacker som offentliga kampanjer för hans avgång. Det var inte så länge sedan som flera klassiska, liberala ledarsidor och enskilda kolumnister krävde hans huvud på ett fat.
I och med valframgången 2002 fick han tyst på kritikerna. Folkpartiet har sedan dess ihärdigt försökt att mjölka ut mer opinionsstöd för sin kravfyllda konservatism. Men utan någon större framgång. Vid senaste valet föredrog väljarna istället med besked det mer moderata och toleranta ?nya arbetarpartiet" under Fredrik Reinfeldt. Det utrymme som finns till höger om moderaterna är inte tillräckligt stort för att utöver sverigedemokrater och Nils Lundgrenare, även föda tre små riksdagspartier.
Det socialliberala fältet erbjuder tveklöst större tillväxtmöjligheter. Även om socialdemokratin under Mona Sahlin kan tänkas försöka knapra åt sig några socialliberala röster så finns det definitivt plats för ett folkparti som inte ska behöva oroa sig för riksdagsspärren.
Som partisekreterare är det svårt för Ullenhag att konfrontera sitt eget parti med så hårda ordalag som han använde mot centerpartiet i gårdagens utspel på DN debatt. Men attackens interna undertext är lätt att uppfatta.
Erik Ullenhag ser inte bara grandet i den för folkpartiet klassiska konkurrenten centerpartiets öga. Han har siktet inställt mot den nykonservativa bjälken i sitt eget parti.
Per Ahlmark önskar kanske inte Erik Ullenhag lycka till.
Men det gör jag.