Tyresömodellen ska tas på allvar
Justitieminister Thomas Bodström har tillsatt en utredare för att utveckla förslag till nya påföljder för unga lagöverträdare. FOTO: SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt brottsstatistiken är den vanligaste gärningsmannen dock en pojke eller flicka i åldern 15-17 år. I gruppen återfinns förstås en mängd ungdomar som förhoppningsvis bara begår något enstaka brott - snattar till exempel - och som har "turen" att bli upptäckt tidigt. En del av dessa ungdomar är dessutom så pass gynnade att de bor i en del av landet där polisen och socialtjänsten tar ungdomsarbetet på allvar.
I Stockholms city polismästardistrikt - Sveriges mest brottsaktiva - kallas till exempel varje ertappad ungdom och hans/hennes föräldrar till förhör och uppföljande samtal. Resultaten från denna strukturerade verksamhet är mycket goda - 80 procent av ungdomarna återkommer aldrig som "kunder" hos polisen. Förhöret och socialtjänstens insatser fungerar avskräckande och den unge får klart för sig att det finns lagar och regler i samhället som inte bör överträdas. Men på många andra håll i landet händer "ingenting". Inga förhör, inga samtal med socialtjänsten och inga myndighetsreaktioner över huvud taget.
Står vid ett vägskäl
De ungdomar som återfaller i brottslighet och som vid upprepade tillfällen "åker fast" för till exempel snatterier, misshandel, mopedstölder, olovlig körning, klotter, ringa narkotikabrott, personrån, hot mot tjänsteman, mm befinner sig i mycket riskabla skeden av sina liv. Många av dem står och väger mellan vilka "karriärer" de skall satsa på - den kriminella banan eller utbildning och jobb?
Också många av dessa ungdomar är övergivna av rättssystemet. Polis och åklagare skriver ofta av deras brott och i många fall får även rejält brottsaktiva ungdomar inte möta någon som helst ingripande myndighetsåtgärd förrän det kanske är för sent.
Justitieminister Thomas Bodström har därför tillsatt en särskild utredare - Hovrättslagmannen Ann-Christine Persson från Göteborg - som senast i september i år skall lämna förslag på nya och/eller utvecklade påföljder för unga lagöverträdare. I direktiven skriver Bodström att utredaren skall utveckla ett påföljdssystem som..."har ett pedagogiskt och tydligt innehåll samt att utifrån den unges behov skapa bättre förutsättningar för för ett återförande till ett socialt välfungerande liv."
Seriöst program
Utredaren skall bland annat lämna förslag om hur påföljden ungdomstjänst har fungerat och hur den bör utvecklas. Ungdomstjänst innebär att en ung lagöverträdare av domstolen kan överlämnas till socialtjänsten för att genomföra ett visst antal timmar oavlönat arbete i socialtjänstens regi. Ett principiellt och generellt problem med att döma ungdomar till kommunaliserade insatser är att rättssamhället förlorar kontrollen över påföljderna för vissa ungdomar. Den utvecklingen är inte tilltalande och jag utgår ifrån att utredaren lägger förslag som skapar klarhet i situationen.
I Tyresö kommun utanför Stockholm pågår ett mycket intressant utvecklingsarbete när det gäller ungdomstjänst. Drivande i metodutvecklingen är Ann Näfver som arbetar på den kommunala ungdomsgruppen. Ann och hennes kollegor har på ett förtjänstfullt sätt lagt upp ett seriöst program för de ungdomar som överlämnas för ungdomstjänst i kommunal regi. Modellen består av fyra olika delar. Bland annat finns en aktiv referensgrupp där poliser, åklagare, frivilligorganisationer, forskare, tingsrätten m fl ingår. Gruppen träffas regelbundet för diskussioner om ungdomstjänstens utveckling, om ungdomarnas behov och om straffrättsliga principer. En viktig uppgift för referensgruppen är dessutom att den skall spegla det "allmänna rättsmedvetandet" i kommunen - sammansättningen skall spegla kommunens befolkningsprofil.
Föräldrarna involveras
I Tyresö ingår ett obligatoriskt så kallade påverkansprogram i ungdomstjänsten. Programmet är strukturerat och har fokus på det kriminella beteendet som sådant. Föräldrarna involveras i programmet och dessutom skall det i den unges nätverk rekryteras en mentor. När det gäller det oavlönade arbetet har Tyresö kommun beslutat att det helst bör utföras inom en frivilligorganisations verksamhet - arbetet skall beröra den unge.
Jag är som sagt tveksam till kommunaliserade rättsliga påföljder. Men skulle Ann-Christine Perssons utredning föreslå ett system där ungdomstjänstens lägsta tillåtna nivå skulle vara Ann Näfvers modell i Tyresö så skulle nog min tvekan blekna bort så sakta. I Tyresö tar de nämligen både ungdomar och rättssamhället på allvar.