Tak över huvudet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Både LO och TCO har därför krävt en höjning snarast. Partikongressen i Västerås delar fackens krav. I partistyrelsens förslag stod "Urholkningen av a-kassan måste upphöra. Inkomstbortfallsprincipen ska hävdas. De arbetslösa måste få en rimligare levnadsstandard. En första höjning av taket har gjorts. Taket ska höjas ytterligare när det statsfinansiella läget medger och alla ska få del av takhöjningen." Kongressen beslutade att stryka "när det statsfinansiella läget medger" och istället kräva en höjning snarast. Därmed har de socialdemokratiska ombuden placerat takhöjningen på reformlistans första plats.
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin omfamnade partistyrelsens föredragande Björn Rosengren efter kongressbeslutet. Men Björn Rosengren kommenterade på en pressträff att kongressens givmildhet och kostsamma reformer sammantaget är ett problem. Regeringens utgiftstak ligger fast. Detta utgiftstak kan sägas fungera ungefär likadant som partistyrelsens förslag till skrivning "när det statsfinansiella läget medger". Risken med för många kostsamma reformlöften är att kongressen överlämnar prioriteringsordningen dem emellan till regeringen. Gårdagens beslut visar dock att takhöjningen är en av de mest angelägna reformerna för partiet likväl som fackföreningsrörelsen, det måste regeringen lyssna till.
A-kassan måste åter bli en del av den generella välfärden genom att taket höjs ordentligt och sedan höjs i takt med löneutvecklingen. A-kassan är ett trygghetsnät med alltför stora maskor. Den socialdemokratiska regeringen kommer förhoppningsvis att sy ihop en uppgörelse innan valet som gör trygghetssystemet betydligt mer finmaskigt.