Svenska kyrkan kan tjäna på utmaningar
Kyrkan i skånska Maglarp står inför en nästa historisk akt: Inte sedan 1800-talet har en kyrka rivits i Sverige. Foto: Drago Prvulovic/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ledare
Kyrkan har redan börjat minska sin personal för att anpassa sig till de tuffare tiderna. Trenden i Norrköping är den samma som i resten av Sverige: färre dop, konfirmationer och medlemmar. Men samtidigt hörs nu röster om att tendensen mot allt mindre kyrklighet kan brytas.
En tydlig symbol för Svenska kyrkans kräftgång kom i våras. Maglarps nya kyrka i Trelleborgs kommun ska rivas. Den lokala församlingen har drivit på för att få riva kyrkan och Svenska kyrkan har inte haft något emot planerna.
Förra året avlystes den snart 100-åriga kyrkan som helgedom och i år förvandlas kyrkan till en hög av rött tegel. Det är första gången sedan 1800-talet som en kyrka rivs.
Sverige tillhör ett av världens mest sekulära länder. Men enligt statsvetaren Magnus Hagevi vid Växjö universitet finns det tecken på att den nedåtgående trenden i religiöst intresse kan vara på väg att brytas. I sin forskning pekar Hagevi på att det främst är 40- och 50-talisterna som vänder religionen ryggen. Bland personer som är födda efter 1960 är intresset för religion större.
En orsak till det ökade religiösa intresset bland de yngsta är med säkerhet att Sverige allt mer blir ett mångkulturellt land. Med den stora invandringen har det kommit nya kyrkor och samfund och de nya svenskarna är generellt sett betydligt mer religiösa än de gamla.
I en vanlig svensk skolklass kan det finnas representanter för många trosriktningar och åskådningar. Det borgar för debatt, men inte nödvändigtvis problem och motsättningar.
För unga svenskar innebär den religiösa mångfalden att religion blir en viktigare del av deras vardag än vad som var fallet för deras föräldrageneration.
Det innebär att skolans religionsundervisning blir viktigare och det är en chans för Svenska kyrkan att erbjuda sitt budskap till en ny intresserad generation.
Men ett religiöst intresse är inte samma sak som att aktivt bli medlem i ett samfund. 70- och 80-talister med svensk bakgrund har sällan religiösa traditioner med sig från hemmet och Svenska kyrkan lyckas dåligt med att nå ut till dem.
Men samtidigt som Svenska kyrkans stentempel i innerstäderna står tomma är aktiviteten desto större i moskéer och små ortodoxa kyrkor i förorterna.
Svenska kyrkan förfogar över fantastiska lokaler i alla svenska tätorter. Kyrkan äger mark och aktier till ett värde av flera miljarder kronor. Dessutom finns tydliga tecken på ett stigande religiöst intresse.
Det finns alla möjligheter för att kyrkan ska kunna ha en viktig roll i Sverige även i framtiden. Men än har man inte lyckats: kurvorna pekar nedåt, vilket visar att kyrkan ännu inte hittat sätt att nå stressade människor i den svenska vardagen.
Om Svenska kyrkan inte lyckas bättre med att nå ut kommer gravmaskinerna med all säkerhet att få sätta tänderna i fler kyrkor än den i Maglarp.