Strid viktig för politik
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Debatt
Den som följer förberedelserna får veta att det är heta känslor och att ombuden utsätts för hård press för att rösta "rätt". Men kandidaterna och andra ledande företrädare försäkrar att det den här gången inte handlar om några politiska motsättningar.
Det är då jag blir riktigt orolig. För vad handlar det i så fall om?
SSU-s problem är lite speciella. Fusk, skandaler och interna bråk har satt tydliga spår i medlemssiffrorna. Men jag tror ändå att det som händer just nu i SSU ganska väl illustrerar partiernas, inte minst mitt eget partis problem.
Jag har, som jag antydde, varit aktiv ganska länge. Och inte nog med det; jag har varit proffspolitiker under många år. Något av en nörd som ibland har levt med politiken dygnet runt. Jag har umgåtts med andra proffspolitiker, och vågar därför hävda att det går att förena heltidsengagemang och idealism. Men jag tror inte det är hälsosamt för demokratin om politiken bara befolkas av proffs. Det är viktigt att besluten även formas av människor som har minst en fot kvar i arbetslivet. Som "bara" ser politiken som ett fritidsintresse.
Jag är inte ensam om den uppfattningen. Det verkar som om flertalet väljare gärna ser att partierna fungerar som folkrörelser med bred förankring i samhället. De vill att beslutsfattare ska leva som alla and-ra. Fast helst lite mer moraliskt, kanske. "Proffspolitiker" är ingen särskilt smickrande titel.
Nu kan ju vän av ordning tycka att väljarna uppträder lite inkonsekvent. Å ena sidan vill de ha livaktiga partier, å andra sidan väljer flertalet att vara passiva. Men det är nog inte bara de icke-aktivas fel att partierna och ungdomsförbunden totalt sett tappar medlemmar. Det kan också bero på att verksamheten inte är särskilt attraktiv.
Politiska konflikter är i och för sig inget problem. Tvärtom, det är ju själva drivkraften i organisationen. Nej, det problematiska är om medlemmarna pressas in i åsiktsfack, om man som aktiv förväntas tillhöra en viss gruppering och därmed förvägras sitt personliga ansvar.
Jo, jag skriver detta väl medveten om att jag inte alltid själv har lyckats leva som jag lär. Jag har utsatt kompisar för hårt tryck för att de ska rösta på "rätt" ordförande i SSU. Och under EMU-striden gick jag för hårt fram för att förmå lokalt engagerade att följa partilinjen.
Så visst, jag kastar stenbumlingar i glashus. Men det blir ännu allvarligare om konflikten inte ens handlar om politik.
För i så fall handlar det bara om makten över organisationen. Om nördarnas karriärkrock. Med den typen av konflikter lär det bli ännu svårare att rekrytera nya medlemmar. Och då blir det i förlängningen bara sådana som jag kvar i politiken. Då lever politiken farligt.