I sin insändare "Lägg ner SKB" den 5 januari är J Torben Staehr kritisk till hur kärnavfallsfrågan hanteras i Sverige. I insändaren framför Staehr ett antal påståenden som om de vore fakta. Det är därför angeläget att förtydliga såväl SKB:s uppdrag som arbetssätt.
Under tre decennier har SKB arbetat fram en lösning för slutförvaring tillsammans med forskare från många universitet och tekniska högskolor i både Sverige och utomlands. Fler än 100 doktorsavhandlingar har skrivits med koppling till SKB:s kunskapsuppbyggnad.
SKB:s arbete finansieras till största del av Kärnavfallsfonden, dit kärnkraftsproducenterna betalar en avgift på den kärnkraftsel som produceras. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, kontrollerar hur SKB använder sina medel. I slutändan är det regeringen som ger SKB riktlinjer för det fortsatta arbetet.
Så har arbetet bedrivits, i offentlighetens ljus, i många år. Nu står SKB i begrepp att ansöka om att få bygga ett slutförvar för Sveriges använda kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun. SKB:s ansökningar kommer därefter att genomgå en rigorös myndighets- och expertgranskning för att säkerställa att den lösning som presenteras lever upp till samhällets krav på långsiktig säkerhet.
Med detta vill jag understryka att allt SKB gjort, gör och kommer att göra granskas - och granskas igen. På SKB arbetar 400 människor med i princip ett enda uppdrag - att ta hand om svenskt kärnavfall på ett säkert sätt såväl i dag som i framtiden.