Man blir bestört av att få höra avgångsvillkoren för politiker. Några fas 1, 2 och 3 finns inte. Överblivna riksdagsmän och kvinnor behöver inte oroa sig för några faser alls. Att dagligen vara tvungen att stå till arbetsmarknadens förfogande, också att dagligen söka jobb som oftast inte finns på hemorten, nej det är inget för de folkvalda politikerna som för sin egen del skapat egna arbetslöshets villkor.
Villkoren påminner om gamla Sovjet-systemet där politiker hade egna körfält med bilarna, de handlade i egna affärer dit inte folket kom in, de hade sina egna semesteranläggningar på Krim vid Svarta Havet, man blir påmind om sådant, då inte regelverket för sjuka och arbetslösa i Sverige duger åt dem som skapat regelverken. Det är också märkligt att riksdagsledamöter inte kan få meningsfulla jobb efter riksdagskarriären.
Vanliga a-kasseregler, att dagligen söka jobb det borde gälla även för politiker som inte platsar. Återinför komvux även för politiker, kanske de då kan återkomma till verklighetens villkor. Enbart lönelyften för politiker ligger på nivåer som sjuka människor och arbetslösa skall kunna leva på en hel månad! Om journalister frågar hur politikerlöner kan höjas mer än arbetsmarknaden orkar med kommer svaret som väl inövade: Ja det är inte jag/vi som bestämmer det gör andra åt oss!