Socialdemokratins adelsmärke genom historien har varit att finna nya, praktiskt genomförbara lösningar på stora samhällsproblem. Ideologi har förenats med praktiska reformer: rösträtt med kampen för frihandel, jämlikhet och trygghetssystem med goda villkor för företagen, jämställdhet och barns rättigheter med en växande offentlig sektor och rekordhög sysselsättning.
Debatt
Kanske har socialdemokratins svaghet på sistone hängt ihop med att vi har haft svårt att finna motsvarande koppling mellan idéer och reformer när utmaningarna har blivit allt mer gränsöverskridande, europeiska och ibland t o m globala.
Våra traditionella vapen i svensk politik - offensiv arbetsmarknadspolitik, generell välfärd, höga skatter och ansvarsfull budgetpolitik i kombination med stor frihet för näringslivet - har delvis tagits över av motståndarna, och delvis befunnits otillräckliga inför de gränslösa utmaningar vi nu möter: klimatkris, finanskris och en ekonomisk utveckling där "nya" länder, särskilt i Asien, tar för sig alltmer.
Kanske kan min grekiska partivän Anni Podimata erbjuda en ny väg. Vi europeiska socialdemokrater fick överraskande bred majoritet för hennes betänkande om "innovativa finansieringsmöjligheter" i Europaparlamentet i veckan. I stort sett bara den EU-skeptiska högern plus svenska moderater röstade emot.
"Innovativa finansieringsmöjligheter" låter inte så upphetsande, men det handlar om nya sätt att hantera de väldiga investeringar som krävs för att få fart på tillväxt och jobb igen, samtidigt som vi möter kraven på grön omställning. I betänkandet öppnar vi för nya metoder att - i god socialdemokratisk tradition - förena olika syften:
Europeiska koldioxid- och energiskatter ger, utöver intäkterna, bättre miljö och minskat oljeberoende. Intäkterna kan användas för klimatsatsningar.
En global eller europeisk finansiell transaktionsskatt kan dämpa spekulativ högfrekvent handel med lös koppling till den reala ekonomin, och ge stabilare marknader. Den kan samtidigt fördela skattebördan, så att även banker och finansbolag får ta finanskrisens kostnader. Intäkterna kan användas för bistånd eller för att finansiera EUs budget, så att trycket på medlemsstaternas budgetar minskar.
Europeiska projektobligationer är ett billigt sätt att öka tillväxtpotentialen genom att finansiera infrastruktur typ järnvägar och energinät i Europa.
Mest kontroversiell är FTT (Financial Transactions Tax, dvs en utvecklad och bättre variant på den förr så hett debatterade Tobinskatten).
Hittills har svensk socialdemokrati varit skeptisk, därför att man slår vakt om den nationella beskattningsrätten. Men meningen är inte att bryta med den principen i EU. Framsteg förutsätter att alla medlemsstater blir överens. Hittills har det verkat omöjligt, men EU-parlamentets beslut i veckan kan innebära att det börjar lossna. Utredning kommer från EU-kommissionen. Kanske dags för svensk socialdemokrati att inta en öppnare syn.
Det är stora pengar det handlar om, och hur får vi fram de enorma resurser som krävs för dessa nödvändiga framtidsinvesteringar utan nya skatteidéer?