De ställen där människor möts utöver familj, jobb och skola. Där vi korsar invanda gränser, lär nytt och får nya vänner. Där samhällsengagemang kanaliseras och i förlängningen förändrar världen.
I studiecirkeln lär vi nytt och delar erfarenhet. Det kan handla om klimatet, husbygge, spanska, knivslöjd, rockmusik, fackliga frågor eller företagande. Oavsett ämne så diskuterar deltagarna lokala frågor. Vi kan kalla det samtal om kommunal politik. Dialog och debatt mitt i vardagen.
Med tanke på demokrati och gemenskap är studiecirkeln livsviktig. Studieförbundens roll som motor i det lokala föreningslivet likaså. Ändå har anslagen från kommunerna minskat radikalt. 116 miljoner på tio år sett till hela landet, tar vi hänsyn till förändringar i penningvärdet blir det en minskning med över en tredjedel.
19 kommuner budgeterar inte några anslag alls för 2010. Tio i Stockholmsområdet, tre i Skåne och två i Norrland. Vad är det som får politikerna i Täby och Vellinge att ignorera vikten av den fria folkbildningen? Hur tänker kommunfullmäktige i Nacka och Nordanstig när de budgeterat noll kronor till studieförbunden under ett valår?
De folkvalda har anledning att lyssna på en ny deltagarundersökning som visar att studiecirkeln är mycket populär. 94 procent anser att de förbättrat sina kunskaper och färdigheter. Över 70 procent uppger att de blivit säkrare som personer. 65 procent vill fortsätta studera i såväl studiecirklar som inom andra studieformer.
Varje år går 720 000 personer i studieförbundens cirklar. Två tredjedelar av dem har blivit inspirerade att studera mer, något som leder till fler möten, kontaktytor och vänner.
När det blir dags att formera sig efter valet hoppas vi att den kommunala majoriteten vill satsa på folkbildning och lokal gemenskap. Satsa på möten som utvecklar människor, kommunen och Sverige.