Tänker mycket på vad som på mediaspråk kallas vårdskandalen i Sandbyhov.
På en uteservering tjuvlyssnar jag på ett par äldre damer som diskuterar vad de läst, ingen tvekan om att det som händer i vård och omsorg engagerar.
Mediagranskningen är nödvändig och värdefull, inte minst när det handlar om hur barn och gamla har det.
Det är alldeles för lite av den sortens journalistik.
Samtidigt måste jag framhålla en annan sorts granskning - den som sker ute i verksamheten av alla dem som arbetar där.
Det var på det sättet som vårdskandalen blev känd. Det var modiga tjejer i omsorgen som slog larm. De såg sina arbetskamrater förnedra brukarna och gick till sin chef och berättade.
De satte brukarnas bästa i centrum, även om det inte är lätt att anmäla sina arbetskamrater. De visade civilkurage och gjorde det ändå.
Cheferna reagerade snabbt och resolut och skickade hem dem som stått för kränkningarna.
Vad som sedan följer i arbetsrättsliga förhandlingar och rättslig prövning vet vi inte.
Det pågår ett ständigt arbete med att stärka brukarnas inflytande och värna deras värdighet. Självklart deltar också personalen i detta.
Bland närmare tre tusen anställda inom den kommunala omsorgen finns det tyvärr ett fåtal som inte förstått vad det handlar om. Det är beklagligt. Även om vi har noll tolerans mot kränkningar så inträffar det.