Varje år rapporterar medierna om hur oseriösa arbetsgivare på olika sätt utnyttjar sommarvikarierande ungdomar. Och enligt LO:s speciella hjälptelefon för sommarjobbare har antalet samtal från unga som behöver hjälp mer än fördubblats på tre år.
Det handlar om arbetsgivare som låter unga "provjobba" några dagar utan lön, för att sedan få beskedet att de tyvärr inte fått jobbet. Genom att erbjuda ett antal hoppfulla den sortens provjobb kan oseriösa arbetsgivare skaffa sig gratis arbetskraft under långa perioder. En annan klassiker är så kallade solskenskontrakt, där anställda i glasskiosker och utecaféer bara får betalt de dagar då solen skiner och serveringen håller öppet. Vid regn får de stanna hemma utan lön. Inte bara sommarvikarier utan också de allt fler unga som jobbar på otrygga korttidskontrakt, ofta i olika servicejobb är utsatta för denna press på en allt hårdare arbetsmarknad.
Det är uppenbart att arbetsgivare utnyttjar ungas utsatthet och okunskap om vilka rättigheter man har som anställd för att erbjuda undermåliga villkor. I synnerhet nu, när ungdomsarbetslösheten är hög och konkurrensen om varje jobb är stenhård.
Arbetsgivarna och deras organisationer är förstås ytterst ansvariga för att förhindra den här behandlingen av unga i arbetslivet. Det rör sig om brott mot både kollektivavtal och lagstiftning.
Men också skolan bör ta ansvar för att unga människor har goda kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter man har som anställd och vilka lagar och regler som gäller i arbetslivet. De allra flesta gymnasieelever kommer att vara anställda under hela eller delar av sitt yrkesaktiva liv. Och många arbetar, som sagt, dessutom under sommarloven eller på kvällar och helger under gymnasietiden. Att känna till arbetslivets spelregler är därmed en kunskap varje medborgare borde få med sig ut i vuxenlivet.
I den nya gymnasieskola den borgerliga regeringen vill genomföra från och med nästa år är det istället Entreprenörskap som blir obligatoriskt ämne på fyra program och tillval på samtliga. Hur man startar och driver ett företag ska alltså läras ut i gymnasiet, men inte vad som gäller när man är anställd. Med tanke på att andelen anställda av de yrkesaktiva är drygt 90 procent, medan andelen företagare är knappt 10 procent är det en märklig prioritering. Vi föreslår att ett nytt ämne, Arbetslivskunskap, införs i gymnasiet som åtminstone bör få samma utrymme som Entreprenörskap. Samtliga gymnasieelever bör få lära sig vilka lagar som gäller i arbetslivet, hur kollektivavtalsmodellen fungerar och vilket skydd som finns för såväl individuella som fackliga rättigheter. Det skulle rusta unga att ställa krav och göra det svårare för oseriösa arbetsgivare att erbjuda skamliga och rent olagliga villkor för unga.