Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Leijonborg som schemaläggare

I går presenterade Folkpartiet rapporten "Leve pluggskolan". I rapporten återanvänder partiet många gamla godingar från tidigare drill - och disciplinpolitiska utspel. Något nytt fanns det också. I en kommentar till radions Ekoredaktion lovar partiledaren Leijonborg t ex att folkpartiet skall ta över skolornas schemaläggning; håltimmarna skall bort.

I Folkpartiets rapport "Leve pluggskolan" framgår att Lars Leijonborg lovar att ta över skolornas schemaläggning och plocka bort alla håltimmar. Foto: Scanpix

I Folkpartiets rapport "Leve pluggskolan" framgår att Lars Leijonborg lovar att ta över skolornas schemaläggning och plocka bort alla håltimmar. Foto: Scanpix

Foto:

Norrköping2006-07-08 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det liberala partiets ambition att införa politisk styrning av minsta detalj i skolornas verksamhet är förskräckande och verklighetsfrämmande. Det som förskräcker är inte att fp uppmärksammar problem. Det är viktigt att skolan diskuteras och kritiseras. Det är folkpartiets förslag till lösningar som oroar mig.
I Sverige finns lite drygt 6000 grund - och gymnasieskolor. Skolorna liknar varandra på många sätt men samtidigt är de väldigt olika. Att dra alla dessa skolor över en kam och att som folkpartiet tro sig om att från riksdagen detaljstyra deras verksamhet är insikts - utsikts - och huvudlöst.
Resultaten i form av mätbara kunskaper, betyg och behörighet till högre utbildning, visar att en del av alla dessa skolor utför ett mindre gott arbete. Enligt gedigna erfarenheter från länder som arbetar betydligt mer målmedvetet med uppföljning av skolornas resultat än vad som sker i Sverige så är det möjligt att göra antaganden om orsakerna bakom vissa skolors tillkortakommanden.
I Storbritannien arbetar t ex det statliga institutet OFSTED med uppföljning av skolornas verksamhet. Vid ett seminarium i Visby denna vecka visade OFSTED att det som skiljer skolor med bra och dåliga resultat främst är ledarskapets förmåga att styra mot uppsatta mål och skolans mentala/psykiska arbetsklimat för lärare och elever.
Varje skola skall givetvis - på det sätt som passar just deras elever bäst - vara fri att finna sina egna vägar att nå målen.
Sverige behöver sitt eget OFSTED. De skolor - oavsett ägare och driftsform - som visar dåliga resultat skall känna offentlig press att åtgärda sina problem.
Om de löser sina problem med eller utan håltimmar är därför ingen fråga för riksdagen. Det borde Leijonborg begripa.
-
<a href="mailto:widar.andersson@folkbladet.se"></a>
<img src="http://www.folkbladet.se/Upload_Images/Ledare-insandare/AnderssonWidar.jpg" width="100" height="140" border="0"><a href="mailto:widar.andersson@folkbladet.se">
<span class=color style='color:#BF1229;'>Politisk redaktör
Widar Andersson<br>011-200 456</a></span>
Läs mer om