Ledare: Två beslut bör fattas, nämnden
Gymnasienämnden i Norrköping kommer att göra en politisk prövning av förvaltningens beslut att överklaga Skolverkets positiva besked till hästgymnasiet. Huruvida prövningen sker på ett ordinarie sammanträde eller på ett extrainsatt möte är mindre viktigt.
Bjud in hästgymnasiets ägare, däribland vd Jan Vikström, till förhandlingar om vad som kan göras åt den höga elevkostrnaden, anser Widar Andersson i dagens ledare. Foto: Titti Olovsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta i ärendet - vid sidan av politiken - är tämligen klara. Den av regeringen fastlagda kostnaden för naturbruksprogrammet - dit hästgymnasiet räknas - är inget relevant argument för att överklaga Skolverkets beslut till länsrätten. I en mycket liten kommun hade det säkerligen varit möjligt att hävda att det dyra naturbruksprogrammet skulle innebära allvarliga men för övrig gymnasieutbildning. Hade hästgymnasiet velat starta i till exempel Boxholm eller Ydre är regelverket sådant att Skolverket med största sannolikhet skulle ha lyssnat på ekonomiska invändningar från kommunen. I Norrköping faller dock det ekonomiska argumentet platt till marken.
Alla fristående skolor står under tillsyn från det statliga verket Skolverket. Om det visar sig - vilket antytts från kommunala befattningshavare i Norrköping - att hästgymnasiet inte tillhandahåller en utbildning med alla de ingredienser som motiverar den höga kostnaden i naturbruksprogrammet så kommer Skolverket att placera skolan i ett annat programområde, med andra kostnader. Vid sin prövning av Hästgymnasiets ansökan har Skolverket emellertid inte funnit anledning att omplacera hästgymnasiet från naturbruksprogrammet. Att kommunen - redan innan skolan startat - skulle vinna gehör i länsrätten för klagomål på skolans kvalitet är därför mer än otroligt.
Hästgymnasiets ekonomiska konsekvenser för Norrköpings kommun skall heller inte överdrivas i sak. Eleverna som studerar på skolan skulle ju inneburit kostnader för kommunen även om de läst på andra gymnasier. Många av dem skulle till exempel säkert ha försökt att komma in på Tveta hästgymnasium med ungefär samma kostnader som följd. Man kan också anta att en del av eleverna på hästgymnasiet kommer från andra kommuner och därför inte blir en utgift för Norrköping.
I den principiella frågan om hur stort det kommunala inflytandet bör vara på friskolors etableringar, anser jag att tiden är mogen för en reform. Någon form av samråd mellan intresserade skolstartare och kommunen bör skrivas in i lagen. Att få till en sådan lagändring är dock en sak för sig som inte bör sammanblandas med det nu aktuella överklagandet.
Mitt råd till gymnasienämndens politiker står därför fast. Två beslut bör fattas. För det första ett beslut om att inte fullfölja överklagandet till länsrätten. För det andra ett enigt beslut om att bjuda in hästgymnasiets ägare till förhandlingar för att se vad som går att göra åt den höga elevkostnaden. Kommunen kan kanske hjälpa till med diverse praktiska arrangemang som kan påverka priset?