Ledare: Riskabel taktik av Mattias Ottosson
Idag är det budgetdebatt i Norrköping. Det kan bli ett intressant möte. Kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson har valt en något ovanlig taktik inför mötet. Han har deklarerat att koalitionen mellan (s), (v) och (mp) avgår som kommunregering om fullmäktigemötet fattar beslut som går mot koalitionens uppfattning i någon eller några av tre särskilda frågor.
Kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson har deklarerat att koalitionen i Norrköping avgår som kommunregering om fullmäktigemötet fattar beslut som går mot koalitionens uppfattning i tre olika frågor. Foto: Andreas Skogh/arkiv
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är ovanligt och lite vågat att s a s i förväg tala om för oppositionen vad som krävs för att kasta majoriteten ur sadeln. Påminner om en pedagogisk riktning från 1980-talet som benämndes "konsekvenspedagogik." Tanken var att professionella fostrare på behandlingshem/skolor tydligt skulle klargöra för eleverna/ungdomarna vad som skulle ske om de betedde sig på ett visst sätt. Typ: Viftar du med en kniv så blir du utskriven. Slagsmål betyder indragna hemresor. Mobbning innebär låst avdelning i fjorton dagar. Konsekvenspedagogiken blev aldrig någon höjdare. Ganska snabbt upptäcktes nämligen att de som skulle fostras/utbildas fullständigt tog kontrollen. Pedagogerna/fostrarna satt fast i sin modell. De kunde inte improvisera eller överraska, de kunde inte ta hänsyn till situation och person. De stod inte längre för något ledarskap. De degraderades till utförare av de konsekvenser som ungdomarna av olika skäl ville ha.
Som politisk ledare bör man sist av allt lämna ifrån sig möjligheten att glida i besvärliga och låsta situationer. Oppositionen skall aldrig riktigt veta var ens gränser går.
I och för sig förstår jag Ottossons tanke. Han vill dels på tydlig svenska tala om för den dömde vapenbrottslingen Kjell Askenkrona (-) och den socialdemokratiskt fostrade sverigedemokraten Petter Carlsson vilka insatser som ligger i potten. Dels säger Ottosson indirekt till sitt eget parti och till de borgerliga att allt annat än de ovan nämnda tre sakfrågorna är jag beredd att kompromissa om.
Och det är väl bra tänkt.
Men Ottosson hade inte behövt gå så långt som att ge ut en instruktionsbok i hur han skall avsättas.